Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har minskat avsevärt på grund av COVID-19 -pandemin och som har svåranpassade, till stödperioden (1.6.2020-31.10.2020) relaterade löne- och andra kostnader.

Även stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet kan tilldelas kostnadsstöd. Kostnadsstöd beviljas endast för föreningens/stiftelsens finansiella verksamhet.

Det har gjorts förändringar i  kostnadsstödet som är tänkta att bättre svara på de mest drabbade företagens behov. Grundförutsättningarna för stödet bibehålls. Nu i den andra omgången riktas stödet till fortfarande verksamma företag och till deras svåranpassade kostnader. Genom att utöka, precisera och definiera ersättningsbara kostnader samt genom att förlänga stödperioden, strävar man till att stödja företag i olika situationer för att de ska kunna anpassa sin verksamhet även med tanke på framtiden.

Stödet är av retroaktiv karaktär och utbetalas för redan uppstådda kostnader.

Ansökan med särskild prövning

Företag som faller utanför branschspecifika avgränsningen kan också ansöka om stöd eftersom stöd kan tilldelas även  med särskild prövning till företag som uppfyller övriga i lagen reglerade förutsättningar. Vi på Statskontoret önskar att alla företag som är berättigade till stödet beviljas stöd och därför rekommenderar vi företag utanför den branschspecifika avgränsningen att ansöka om kostnadsstöd med särskild prövning.

Kostnadsstöd kan inte beviljas till primära jordbruksproduktion, fiskenäring eller till vattenbruk. Till dessa branscher kan kostnadsstöd inte tilldelas ens med särskild prövning eftersom det tillämpas särskilda lagar om statliga stöd för dessa branscher som jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för.

Förändringarna i lagen om kostnadsstöd trädde i kraft den 15.12.2020. Den andra ansökningsomgången av kostnadsstödet upphörde den 26.2.2021. Stödets tredje omgång är under beredning. Läs mera på arbets- och näringsministeriets webbsida.

Kostnadsstödets tilläggsinformation eller begäran om omprövning

Grunderna för att tilldelas företagens kostnadsstöd baseras på lagen och tillhörande förordning. Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet ansvarade för lagberedningen och den trädde i kraft den 15 december 2020.

Statskontoret öppnar ansökan den 21 december 2020 kl 9.00.

Läs om lagen

Kostnadsstödet ansöks via Statskontorets elektroniska ansökningskanal (e-tjänsten).

Bekanta dig först med ansökningsanvisningarna som publiceras under fliken Anvisningar för ansökan om stöd.

Kostnadsstödets andra ansökningsomgång har påbörjats och den upphörde den 26.2.2021, kl 16:15.

Det temporära kostnadsstödet är avsett för företag som uppfyller följande villkor:

• Företagets bransch omfattas av stödet (lista över branscher) ELLER att företagets huvudbransch inte nämns i statsrådets förordning, men företaget visar på särskilt betungande skäl för minskningen av omsättningen som orsakats av corona pandemin.
• Företagets egna omsättning för stödperioden har minskat med över 30% jämfört med jämförelseperioden.
• Företaget har svåranpassade lönekostnader och/eller oflexibla kostnader och förluster som uppstått under stödperioden (1.6.-31.10.2020). Kostnaderna ska vara slutgiltiga.
• Lagstadgat kostnadsstöd som beviljas företag är minst 2000 euro.
• Företaget är inte föremål för något hinder för beviljande av kostnadsstöd enligt det som avses i lagen om kostnadsstöd.

Utöver företag kan även föreningar och stiftelser som bedriver affärsverksamhet ansöka om kostnadsstöd. Kostnadsstöd kan endast beviljas för föreningarnas och stiftelsernas finansiella verksamhet.

Stödet beviljas inom EU:s tillfälliga COVID-19 ramstödsprogram (kommissionens beslut SA.56995). För alla stöd som beviljas inom ramen för detta ramstödprogram gäller den företagsspecifika övre gränsen på 800 000 euro som inte får överskridas när stöd beviljas. Vid beräkningen av det övre beloppet på 800 000 euro tas hänsyn till alla stödformer som lyder under ifråga varande ramstödprogram som det enskilda företaget och till samma koncern hörande övriga företag beviljats totalt.

Jämförelseperioden för omsättningen är juni-oktober 2019 (1.6.2019 – 31.10.2019). Om företaget har grundats den 1.5.2019 eller senare är jämförelseperioden januari–februari 2020 (1.1.2020 – 29.2.2020). Stödperioden för alla företag är juni-oktober 2020 (1.6.2020 – 31.10.2020).

Genom att jämföra den genomsnittliga månatliga omsättningen under jämförelse- och stödperioden bestäms hur stor företagets minskning av omsättningen har varit. Minskningens storlek påverkar mängden kostnadsstöd som beviljas företaget. Minskningen av omsättningen bör vara över 30 % för att kostnadsstöd skall kunna beviljas. Se även punkten Hur mycket kan man få i stöd?

Minskningen av omsättningen fastställs utifrån de mervärdesskattedeklarationer som lämnas till Skatteförvaltningen eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan.

Enligt lagen bör beviljat kostnadsstöd vara minst 2000 euro för att det ska utbetalas till företaget.
Det maximala beloppet kostnadsstöd är 500 000 euro per företag.

Stödet grundar sig på information om företagets omsättning för jämförelse- samt stödperioden, oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som anmälts av företaget samt lönekostnader för stödperioden. De uppgifter om stödperiodens omsättning som ligger till grund för stödet samt uppgifterna om jämförelseperiodens omsättning fås i regel från de uppgifter som Skatteförvaltningen lämnat till Statskontoret. De lönekostnader för anställda som företaget betalat ut för stödperioden får Statskontoret direkt från inkomstregistret. Lönekostnader för enskilda näringsidkare, öppna bolag och kommanditbolag, som inte fås från inkomstregistret, kan företaget ange skilt i sin ansökan.

Kostnadsstödets belopp för stödperioden beräknas enligt den beräkningsformel som fastställts i lagen. Företagets omsättning för stödperioden jämförs med omsättningen för jämförelseperioden. Från den beräknade minskningen av omsättningen dras först företagets självriskandel på 0,3 av som motsvarar en minskning av omsättningen på 30%. De oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som företaget anmält samt  lönekostnader för stödperioden multipliceras med det tal man fått i beräkningen. Vid beviljande av kostnadsstöd beaktas övriga kostnader och lönekostnader för sammanlagt en summa motsvarande företagets genomsnittliga, månatliga omsättning för jämförelseperioden. Från det beräknade beloppet dras de försäkringsersättningar av som företaget fått i anknytning till covid19-pandemin.

Förklaringar till formeln:

Omsättning under jämförelseperioden= Företagets genomsnittliga månatliga försäljning för juni-oktober 2019. Om företaget har grundats den 1.5.2019 eller senare är jämförelseperiodens försäljning den genomsnittliga försäljningen för januari–februari 2020.

Omsättningen under stödperioden = Företagets genomsnittliga månatliga försäljning för juni-oktober 2020

Övriga kostnader under stödperioden = Sådana av företaget i affärsverksamheten påvisade oflexibla, till stödperioden relaterade kostnader och förluster, som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare.

Löner för stödperioden = Summan av de lönekostnader som företaget betalat ut för stödperioden enligt uppgifter från inkomstregistret. Lönekostnader för enskilda näringsidkare, öppna bolag och kommanditbolag, som inte fås från inkomstregistret, kan kan företaget ange skilt i sin ansökan. När det gäller företag som hyr ut arbetskraft beaktas lönekostnaderna endast för dem som är anställda i företaget.

0,3 = Självrisken vid minskad försäljning är 30 procent.

Övriga kostnader för stödperioden som företaget har angett i ansökan har en inverkan när man fastställer kostnadsstödet. Enligt lagen om kostnadsstöd avses med övriga kostnader för stödperioden (1.6.-31.10.2020) sådana av företaget rättmätigt påvisade svåranpassade verksamhetskostnader och förluster som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare. Företaget ska i ansökan kunna särskilja den andel av alla angivna kostnader som hör enbart till stödperioden.

Med svåranpassade kostnader avses sådana poster som inte kan anpassas till verksamhetens volym. Företaget ska alltså sörja för betalningen av sådana poster även om företaget inte har någon försäljning alls och det inte är möjligt att anpassa kostnaderna till nedgången i verksamheten, till skillnad från till exempel material- och förnödenhetskostnader eller nya investeringar.

De svåranpassade kostnader som tas med i beräkningen vid fastställande av stöd kan innehållsmässigt variera från företag till företag. Till svåranpassade kostnader kan räknas bland annat hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten, hyror för maskiner och anläggningar, ersättningar för nyttjanderätt, licensavgifter och nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft. Förluster kan till exempel vara förskottbetalningar som företaget betalat och som visat sig vara slutgiltiga förluster.

Företaget ska meddela Statskontoret om det senare sker ändringar i de svåranpassade kostnaderna eller förlusterna som angetts i ansökan, till exempel i form av rabatter eller avdrag för utgifter som företaget fått.

Nedan finns en lista med exempel på kostnadstyper som enligt lagen kan anses höra till svåranpassade kostnader och förluster för stödperioden. Observera att listan inte är fullständig, utan ger exempel på godtagbara kostnadstyper. Rätten till stöd för angivna kostnader och förluster avgörs alltid företagsspecifikt i samband med att kostnadsstöd beviljas.

Hyreskostnader och övriga kostnader för egendom som används i affärsverksamheten:

• Hyreskostnader för företagets fastighet/lokal (såsom hyres- och tomtkostnader)
• Skötselvederlag
• El, vatten, gas, ånga
• Bevakning, övervakning av lokaler och säkerhetssystem
• Svåranpassade städkostnader, avfallshantering
• Försäkringspremier och fastighetsskatt för fastigheter
• Lagstadgade försäkringspremier och skatter för fordon
• Vägunderhållsavgifter
• Räntekostnader för fastighetslån
• Svåranpassade kostnader för ekonomiförvaltning, bokföring och revision
• Svåranpassade datakommunikations- och telefonkostnader
• Underhållskostnader för djur som används i affärsverksamheten
• Hyresgarantikostnader och bankborgenskostnader

Hyror för maskiner och anläggningar

• Kostnader för leasingfordon
• Leasingelektronik (t.ex. datorer, skärmar, telefoner)

Ersättningar för nyttjanderätt och licensavgifter

• Svåranpassade franchising-avgifter
• Svåranpassade kostnader för taxiförmedlingsbolag
• Teostoavgifter
• Licensavgifter för datorprogram
• Svåranpassade serverkostnader (från utomstående tjänsteleverantör)

Nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft

Som nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft betraktas till exempel sådana kostnader för hyrd arbetskraft som motsvarar sådana uppgifter som utförs av företagets egen personal och som är nödvändiga för att upprätthålla affärsverksamheten eller affärsverksamhetsberedskapen. Andra än nödvändiga kostnader för hyrd arbetskraft kan inte stödas. Företaget ska på begäran ge en utredning om nödvändigheten av anlitad hyrd arbetskraft för att upprätthålla företagets affärsverksamhet.

Svåranpassade förluster

Med svåranpassade förluster avses till exempel förskottbetalningar som företaget betalat och som visat sig vara slutgiltiga förluster. Som sådana kan till exempel betraktas förskottbetalningar som ett företag i turistbranschen betalat till hotell eller tjänsteleverantörer som trots inställda resor inte betalat tillbaka förskottsbetalningen. Företaget ska på begäran kunna verifiera att de förluster som anmälts i ansökan är slutgiltiga och att det inte är rimligt att få återbetalningar av dem från betalningsmottagaren till eller av någon annan instans.

Exempel på kostnadstyper som i princip inte kan godtas som svåranpassade kostnader eller förluster som enligt bestämningsgrunderna för kostnadsstödet:

• Avskrivningar
• FöPL-avgifter och ArPL-avgifter
• Hälsovård
• Nedskrivningar
• Låneamorteringar och kapitalvederlag
• Avbetalningsamorteringar
• Kostnader av engångskaraktär
• Bränsle (material och förnödenheter)
• Medlemsavgifter
• Kreditförlust
• Bankkostnader
• Hanteringskostnader för lån som Finnvera gått i borgen för
• Marknadsföringskostnader

Enligt propositionen kan man ansöka om kostnadsstöd trots att företaget redan har fått andra stöd som är avsedda för att lindra konsekvenserna av coronapandemin. I beloppet av kostnadsstöd tar man dock hänsyn till stöd som beviljats tidigare, så tillvida att de sammanlagda stöden inte överstiger 800 000 euro. Maxbeloppet per företag regleras i EU:s regler om tillfälligt statsstöd .

Övriga stöd som har inverkan på kostnadsstödet:

• Kostnadsstöd (Statskontoret)
•  Understöd för kulturevenemang som ställs in eller genomförs i mindre form än beräknat på grund av coronavirusläget samt understöd för avbrutna tävlingsserier på högsta nivå och divisionsnivå och till de grenförbund som organiserar serierna (Undervisnings- och kulturministeriet UKM)
• Stöd för återanställning inom restaurangbranschen (UF-centret)
• Statsunderstöd för främjande av journalistiskt innehåll (Traficom)
• Tillfälligt FUI-lån vid störningar (Business Finland)
• Ålands landskapsregerings tillfälligt utökade likviditetsstöd
• Utvecklingsunderstöd beviljat av NTM-centralerna (endast om stödet undantagsvis har beviljats enligt ramavtalet och inte som de minimis-stöd)

Även kommunerna har haft möjlighet att utnyttja EU:s tillfälliga statsunderstödsprogram för stöd som de beviljat företag. Företaget ska i sin kostnadsstödansökan till Statskontoret ange alla de stöd som beviljats företaget i enlighet med ramstödprogrammet.

Enligt lagen beviljas inte stöd i följande situationer:

1. Om utbetalningsbart stöd understiger 2 000 €.
2. Företagets omsättning för stödperioden har inte minskat med över 30 % jämfört med omsättningen för jämförelseperioden.
3. Företagets huvudsakliga bransch omfattas inte av stödet och företaget har inte, till COVID-19 pandemin relaterade, särskilt betungande skäl till minskningen av omsättningen.
4. Företaget är inte registrerat i förskottsuppbördsregistret.
5. Företaget har försummat deklarationsskyldighet när det gäller beskattningen.
6. Företaget har uppgifter om skatteskulder i skatteskuldsregistret.
7. Utsökningsverket driver in obetalda skatter av företaget.
8. Företaget har försatts i konkurs eller det har ett ärende under behandling i domstol som gäller konkursförfarande.
9. Företaget var i svårigheter redan innan coronapandemin (31.12.2019). Se definitionen om företag i svårigheter.

Definition av företag i svårigheter enligt EU:s förordning.

Med företag i svårigheter avses företag enligt artikel 2.18 i EU:s allmänna gruppundantagsförordning (Kommissionens förordning 651/2014). Enligt definitionen anses ett företag vara i svårigheter om

1. det är fråga om ett aktiebolag som förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet (bolag där delägarnas ansvar är begränsat)
2. det är fråga om ett bolag som förlorat över hälften av det egna kapitalet enligt bokslutet på grund av ackumulerade förluster (bolag där åtminstone en del av delägarnas ansvar för bolagets skuld inte begränsats)
3. företaget är föremål för ett konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens.
4. företaget har fått s.k. undsättningsstöd och har ännu inte betalat tillbaka det eller företaget har fått omstruktureringsstöd och omfattas fortfarande av en omstruktureringsplan.
5. övriga än små- och medelstora företag med skuldsättningsgrad större än 7,5 och driftsbidragets förhållande till nettofinansieringskostnaderna har legat under 1,0 de två senaste åren.

Om företaget är under 3 år gammalt, anses det vara i svårigheter endast på basis av punkt 3.