Den femte omgången av kostnadsstöd är avsedd för företag som har drabbats av en offentligrättslig begränsning i anslutning till bekämpningen av covid-19-pandemin som infallit under den stödperioden 1.6.–30.9.2021. Begränsningen kan ha gällt direkt företaget eller dess kunder.

Villkoren för stöd:

• Företagets huvudbransch som anmälts till Skatteförvaltningen den 1.6.2021 omfattas av stödet. Även om företagets huvudbransch inte omfattas av stödet, kan företaget beviljas kostnadsstöd, om företaget i sin ansökan visar att dess affärsverksamhet har drabbats av en offentligrättslig begränsning för att bekämpa pandemin. Bekanta dig med branscherna som omfattas av stödet –>
• Företagets omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30 procent jämfört med omsättningen under jämförelseperioden.
• Företaget har haft lönekostnader och oflexibla kostnader som är svåra att anpassa.

Stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet kan också ansöka om kostnadsstöd. Det finns ingen gräns för storleken eller formen på företag. Däremot måste företaget ha ett FO-nummer.

Kostnadsstödets femte ansökningsomgång är öppen under tidsperioden 21.12.2021 kl 9.00 – 18.2.2022 kl 16.15. Ansökan skall vara i Statskontoret senast den 18.2. 2022 klockan 16.15. Observera att detta även gäller pappersansökningar som ska vara tillhanda i Statskontoret under sista ansökningsdagen klockan 16.15. Det räcker inte med en poststämpel från samma dag.

Jämförelseperioder avser de perioder under vilka en minskning av företagets omsättning mellan en normalperiod och en pandemiperiod bestäms genom jämförelse. Beviljandet av kostnadsstöd är villkorat av att omsättningen minskar med mer än 30 %.

Förändringen av företagets omsättning beräknas genom att jämföra jämförelseperiodernas omsättning. Jämförelsen tar hänsyn till både momspliktig försäljning (mervärdesskatt), som deklareras med momsdeklarationer, och försäljning utan moms.

Jämförelseperioderna baseras på företagets momsbeskattningsperiod. Momsperioden är den period som företaget deklarerar och betalar moms. Jämförelseperioderna definieras enligt följande:

• Företagets momsbeskattningsperiod är per månad och företaget grundats före 1.6.2019: jämförelseperioderna är 1.6.–30.9.2019 och 1.6.–30.9.2021.
• Företagets momsbeskattningsperiod är per kvartal och företaget grundats före 1.7.2019: jämförelseperioderna är 1.7.–30.9.2019 och 1.7.–30.9.2021.
• Företagets momsbeskattningsperiod är årligen och företaget grundats före 1.1.2019: jämförelseperioderna är 2019 och 2021. Om du deklarerar årligen, observera att momsdeklarationen för 2021 måste göras innan du kan ansöka om stöd.
• Företaget grundades den första dagen i den första jämförelseperioden eller senare (månadsdeklarerae: 1.6.2019, kvartalsdeklarerare: 1.7.2019 och årsdeklarerare 1.1.2019 eller senare) eller om företagets momsperiod har ändrats: jämförelseperioderna är 1.1.–29.2.2020 ja 1.1.–28.2.2021.
• Företaget har inte haft någon momspliktig försäljning: jämförelseperioderna är 1.6.–30.9.2019 och 1.6.–30.9.2021.

Nya företag: Om företaget grundades under pandemiperioden, det vill säga i mars 2020 eller senare, kan jämförelseperioden inte definieras för företaget. Därför kan inget kostnadsstöd beviljas företaget.

Kostnadsstödets femte omgång riktar sig speciellt för företag inom turism, restaurang- och evenemangsbranschen. De branscher som är direkt berättigade till kostnadsstöd definieras i lagen om temporärt kostnadsstöd. Bekanta dig med branscherna som omfattas av stödet –>

Stöd kan dock också beviljas på behovsprövade grunder till företag utanför verksamhetsbranschen om dess affärsverksamhet har drabbats av en offentligrättslig begränsning för att bekämpa pandemin. En sådan begränsning kan till exempel vara en begränsning relaterad till öppettider. Begränsningen kan ha gällt antingen direkt företaget eller en för företaget viktig kundgrupp.

Observera dock, att enbart myndighetens rekommendation ska inte betraktas som en begränsning och är inte en tillräcklig grund för beviljande av stöd till företag utanför verksamhetsbranscherna. Rekommendation om distansarbete till ett företags kunder räcker inte till exempel som grund till utbetalning av stöd till företag utanför verksamhetsbranscherna.

Ansökan om kostnadsstöd görs via Statskontorets e-tjänst och tjänsten vägleder dig framåt med ifyllningen av ansökan. Det går även att spara ansökan som ett utkast och fortsätta fylla i den vid ett senare tillfälle.

Du kan ange alla nödvändiga uppgifter i ansökningsformuläret som behövs för beviljande av stödet. Statskontoret får även uppgifter automatiskt från andra myndigheter för beviljande av stödet, som t. ex Skatteförvaltningen och inkomstregistret.

Du får ett ansökningsnummer för din registrerade ansökan och en bekräftelse till din e-postadress. Du behöver inte vara i kontakt med Statskontoret innan ansökan eller efter det. Statskontoret ber vid behov om tilläggsuppgifter.

Förfrågningarna skyndar inte på hanteringen av ansökningarna. Uppskattad hanteringstid uppdateras på Statskontorets webbsida.

De övriga kostnader för stödperioden som företaget angett i ansökningen påverkar bestämningen av kostnadsstödet och ersättning för stängning.

Till övriga kostnader räknas de oflexibla utgifter och kostnader i affärsverksamheten som företaget angett för stödperioden i sin ansökan.

Med svåranpassade kostnader avses sådana kostnader som inte kan anpassas till verksamhetens volym. Företaget behöver med andra ord sörja för betalningen av sådana kostnader även om företaget inte har någon försäljning alls och det inte är möjligt att anpassa kostnaderna till nedgången i verksamheten, till skillnad från till exempel material- och förnödenhetskostnader eller nya investeringar.

Kostnaderna kan även bestå av slutgiltiga förskottsbetalningar som företaget betalat. Till oflexibla kostnader räknas inte material- och förnödenhetskostnader, nya investeringar eller lönekostnader som går att anpassa.

Exempel på oflexibla kostnader:

• Lokalhyra och skötselvederlag
• Lagerhyra
• El, vatten och gas
• Avfallshantering
• Bevakning, lobbyservice och säkerhetssystem
• Fastighetsförvaltning, fastighetsunderhåll och städning
• Fastighetsskatt
• Lagstadgad fordonskatt för fordon som använts i affärsverksamheten
• Hyra för maskiner, utrustning och programvara (även leasing-avgifter)
• Nyttjanderättsersättningar och licensavgifter
• Kostnader för långvariga marknadsföringskontrakt
• Ekonomiförvaltning, bokföring och revision
• Koncerninterna administrationsarvoden
• Tillstånds- och övriga myndighetskostnader
• Medlemsavgifter
• Telefonabonnemang
• Datakommunikation
• Kostnader för lagstadgade försäkringar
• Räntekostnader för fastighet i egen ägo och för anläggningstillgångar anskaffade för affärsverksamheten

Kostnader för nödvändig, hyrd arbetskraft kan även ersättas. Till den här typen av kostnader hör till exempel kostnader som motsvarar sådana uppgifter som utförs av företagets egen personal och som är nödvändiga för att upprätthålla affärsverksamheten eller affärsverksamhetsberedskapen. Samma gäller även för kostnader som uppstått för nödvändig underhåll av egendom som använts i affärsverksamheten.

Kostnader som i viss mån är flexibla kan även ersättas. I dessa fall kan bara den del av kostnaden ersättas som inte varit flexibel i förhållande till nedgången i omsättningen.

Kostnaderna ska vara slutgiltiga och höra till stödperioden 1.3.2021 – 31.5.2021. Kostnader som senare efter stödperioden räknats den sökande till godo, till exempel i form av rabatter, kan inte ersättas. Det är företagets skyldighet att lämna in uppgifter för verkliga kostnader som uppstått under stödperioden, även efteråt, för att stödbeloppet ska kunna korrigeras till att motsvara de verkliga kostnader som uppstått.

Till lönekostnaderna räknas de av företaget betalade lönerna som Statskontoret plockat direkt från inkomstregistret.  Utöver det godkänns i fortsättningen arbetsgivarens lönebikostnader enligt given procentandel av lönekostnaderna. Arbetsgivarens lönebikostnader är till exempel lön för semester och sjukdomstid samt semesterpenning och kostnader för social trygghet och företagshälsovård.

När det gäller enskilda näringsidkare och ansvariga bolagsmän i personbolag godkänns som lönekostnader den arbetsinkomst som fastställts för företagarens pensionsförsäkring. Dessutom godkänns FöPL-försäkringsavgifter och sjukförsäkringsavgifter enligt företagets anmälan.

För företagare i aktiebolag kan löner och lönebikostnader endast godkännas enligt uppgifter från inkomstregistret. Separata FöPL-avgifter godtas med andra ord inte som kostnad i kostnadsstödsansökningen.

Enligt lagen beviljas inte stöd i följande situationer:

1. Företaget har kostnader för mindre än 2000 euro under stödperioden
2. Företagets omsättning för pandemiperioden har inte minskat med över 30 % jämfört med normalperiodens omsättning
3. Företaget är en kredit- eller finansieringsanläggning eller företagets huvudsakliga bransch hör till primärproduktion, fiskerinäringen eller vattenbruksnäringen. Kostnadsstöd tillämpas inte på dessa branscher
4. Företaget är inte infört i förskottsuppbördsregistret
5. Företaget har försummat deklarationsskyldigheten gällande beskattningen
6. Företaget har uppgifter om skatteskulder i skatteskuldsregistret
7. Utsökningsverket driver in obetalda skatter av företaget
8. Företaget har försatts i konkurs eller det har ett ärende under beredning i domstol gällande konkursförfarande
9. Företaget var i svårigheter  innan coronapandemin (31.12.2019). Undantag: Det här gäller dock inte små- och mikroföretag som har varit i svårigheter före 1.1.2020. Till dem kan stöd beviljas ifall företaget i samband med ansökan inte har ställts i konkurs eller varit i saneringsförfarande och företaget inte har beviljats undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd.

Definition av företag i svårigheter enligt EU:s förordning.

Med företag i svårigheter avses företag enligt artikel 2, punkt 18 i EU:s allmänna gruppundantagsförordning (Kommissionens förordning 651/2014). Enligt definitionen anses ett företag vara i svårigheter om

1. aktiebolaget har förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet (bolag där delägarnas ansvar är begränsat)
2. bolaget har förlorat över hälften av det egna kapitalet enligt bokslutet på grund av ackumulerade förluster (bolag där åtminstone en del av delägarnas ansvar för bolagets skuld inte begränsats)
3. företaget är föremål för ett konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens
4. företaget har fått s.k. undsättningsstöd och har ännu inte betalat tillbaka det eller företaget har fått omstruktureringsstöd och omfattas fortfarande av en omstruktureringsplan.
5. annan än litet- och medelstort företag med skuldsättningsgrad större än 7,5 och driftsbidragets förhållande till nettofinansieringskostnaderna har legat under 1,0 de två senaste åren.

För företag som 31.12.2019 varit under 3 år gamla, tillämpas bara punkt c.

Enligt lagen kan kostnadsstöd betalas för 2 000 – 1 000 000 euro.

Från beviljat kostnadsstöd görs avdrag för, till samma kostnader riktade, försäkringsersättningar samt ersättning för stängning och evenemangsgaranti som Statskontoret beviljat. Stödets maximibelopp är 1 miljon euro.

Övriga stöd

Redan beviljade stöd beaktas i kostndadsstödsbeloppet genom att den sammanlagda summan för de stöd som ingår i Europeiska kommissionens tillfälliga ramstödprogram för statligt understöd inte får överstiga 2,3 miljoner euro.

Företaget kan ansöka om kostnadsstöd fast det redan skulle ha fått andra direkta stöd för att lindra verkningarna och följderna av coronapandemin.

Kostnadsstödet beviljas med stöd av EU:s tillfälliga ramstödprogram. För alla stöd som beviljas enligt ramstödprogrammet gäller en företagsspecifik övre gräns på 2,3 miljoner euro som inte får överskridas i samband med beviljande av stödet. Vid beräkningen av den övre gränsen på 2,3 miljoner euro tas hänsyn till alla de stöd som det enskilda företaget eller med den till samma koncern hörande företag beviljats enligt ramstödprogrammet.

Följande stöd ingår i EU:s ramstödprogram:

• Kostnadsstöd (Statskontoret)
• Ersättning för stängning (Statskontoret)
• Evenemangsgaranti (Statskontoret)
• Understöd för kulturevenemang som ställts in eller genomförts i mindre omfattning än beräknat på grund av coronapandemin samt understöd för avbrutna tävlingsserier på högsta divisionsnivå och till de grenförbund som organiserar serierna (Utbildnings- och kulturministeriet UKM)
• Återanställningsstöd för förplägnadsbranschen (UF-centret)
• Statsunderstöd för främjande av journalistiskt innehåll (Traficom)
• Tillfälligt FUI-lån vid störningar i affärsverksamheten (Business Finland)
• Lanskapet Ålands tillfälligt utökade likviditetsstöd
• Utvecklingsunderstöd som beviljats av NTM-centralerna (bara om stödet undantagsvis beviljats enligt ramstödprogrammet och inte som ett de minimis-stöd)

Även kommunerna har haft möjlighet att utnyttja EU:s tillfälliga statsunderstödsprogram för beviljade stöd till företagen. Företaget ska i sin kostnadsstödsansökan till Statskontoret ange alla stöd som de fått enligt ramstödprogrammet.