Om två BSP-sparare skaffar en gemensam bostad antingen på basis av ett gemensamt BSP-avtal eller separata BSP-avtal, kan BSP-räntestödslån beviljas per bostad till ett belopp som är högst 50 procent större än maximibeloppet per kommun. Anskaffningen av bostaden kan genomföras antingen med ett gemensamt BSP-lån eller med separata lån.

Gemensamt lån

Om BSP-spararna har haft ett gemensamt BSP-konto och vill ta ett gemensamt BSP-lån, beräknas lånets maximibelopp utifrån BSP-kontots besparingar (besparingarna gånger nio). Lånebeloppet kan vara max 50 procent större än maximibeloppet per kommun.

Om BSP-spararna har haft två separata BSP-konton, kan den sammanräknade sparsumman för de två BSP-kontona användas för att beräkna det eventuella maximibeloppet för BSP-räntestödslånet (besparingarna på båda kontona sammanlagt gånger nio). Båda spararna ska ha sparat minst åtta kvartal. När maximibeloppet beräknas beaktas depositioner på högst sammanlagt 4 500 euro per kvartal. Alla insättningar kan dock beaktas när den egna sparandelen på 10 procent beräknas. Beräkningsexempel hittar du här Anvisning för bostadssparlån (BSP).

Separata lån

Om BSP-spararna har ett gemensamt BSP-konto ska det delas innan separata BSP-lån tas.

Om BSP-spararna har separata konton och vill ha separata lån, beräknas det maximala lånebeloppet, som grundar sig på båda BSP-kontona, separat för båda sparbeloppen. Då man räknar ut det maximala beloppet, tas ett sammanlagt sparbelopp på max. 4 500 euro per kvartal, i beaktande. Båda bostadsspararna skall ha egna besparingar på 10 procent av anskaffningspriset för sin egen andel och båda BSP-spararna ska ha sparat minst i åtta kvartal. Beräkningsexempel hittar du här Beräkningsexempel hittar du här Anvisning för bostadssparlån (BSP).

Staten betalar räntestöd om BSP-lånets ränta överstiger 3,8 procent. Räntestöd betalas för de första tio åren från och med den dag lånet lyftes för första gången. Räntestödet betalas via banken så att banken fakturerar BSP-låntagaren en ränta, från vilken har dragits av den andel av räntestödet som staten betalar. Statskontoret betalar räntestödet till banken två gånger om året (31 maj och 30 november).

Räntestödet är 70 procent av den del av den årliga räntan för räntestödslånet som överstiger 3,8 procent. När räntan på BSP-räntestödslånet är under 3,8 procent betalar låntagaren hela räntan själv.

Räntestödet upphör om bostaden säljs och lånet återbetalas. Om en kvotdel av bostaden säljs, ska BSP-räntestödslånet amorteras i motsvarande grad.

Under räntestödstiden kan man få högst två amorteringsfria år. Om låntagaren vill återbetala BSP-lånet tidigare än planerat, kan återbetalningen avtalas fritt med banken.

Vid behov kan man också få avgiftsfri statsborgen för BSP-räntestödslån. Om borgen ska avtalas skriftligen i samband med de låneförhandlingar som förs innan bostaden köps. Ett lån med statsborgen kan uppgå till högst 90 procent av bostadens anskaffningspris.

Statsborgen kan fås förutom för BSP-räntestödslån även för så kallade BSP-tilläggslån. För vartdera lånet får borgen vara högst 25 procent av lånet. Borgen för BSP-räntestödslån är avgiftsfri, men för tilläggslånets del är borgen avgiftsbelagd. Även vid sådant tillfälle där statsborgenbeloppet ökar vid byte av bostad, är den nya statsborgen avgiftsbelagd. Maximibeloppet för borgen per bostad är totalt 60 000 euro.

Om ett BSP-lån med statsborgen överförs till ett nytt objekt, kan det statsgaranterade lånet vara max 90 procent av bostadens anskaffningspris och borgen kan utgöra max 25 procent av lånet. Vid beviljande av lån, bör ändå den av Finansinspektionen fastställda och vid tidpunkten i fråga gällande maximala belåningsgraden tas i beaktande.

Den bostad som förvärvas med hjälp av ett BSP-lån ska vara belägen i Finland. Med hjälp av BSP-lån ska minst 50 procent av bostadsaktierna, andelarna eller egnahemshuset anskaffas.

I samband med byggandet av ett egnahemshus kan också tomten vara en del av BSP-finansieringen, om tomtpriset ingår i kostnadskalkylen och byggandet inleds utan dröjsmål efter att tomten köpts. Vid det fall att en frivillig hyrestomts andel inlöses i samband med köp av bostadsaktierna, kan även den frivilliga tomtandelens inlösenpris inkluderas i BSP-finansieringen.

Observera:

• Till den bostad som köps, kan en parkeringsplats som används i samband med bostaden anskaffas, när den köps samtidigt med bostadsaktien. Med ett BSP-räntestödslån kan max en parkeringsplats köpas per låntagare
• Bolagslåneandelen kan vara en del av köpesumman, om den är graderad och fastställd för varje bostad och betalas bort så fort som möjligt.
• Deponenten kan köpa en delägarbostad, om han eller hon därefter äger minst 50 procent av aktierna och om köpobjektet är minst 50 procent av bostadsaktierna eller andelarna.
• Ett BSP-lån kan inte användas för en bostadsrättsbostad.
• Bostaden ska användas för eget boende efter köpet.

Med BSP-lånet kan man köpa en sådan bostad som är uthyrd vid köptillfället. Då ska den köpta bostaden tas i eget stadigvarande boende utan dröjsmål från köpet och låntagaren ska säga upp hyresgästens hyresavtal omedelbart efter köpet.

BSP-bostaden kan också vara en bostad där BSP-deponenten faktiskt redan bor före köpet.

Den resterande andelen av en bostad som deponenten tidigare delvis fått som arv eller gåva kan inlösas av dödsboet (minst 50 procent).

BSP-spararen kan avtala med banken om tillfällig finansiering om hen vill köpa en bostad innan villkoren för BSP-sparande har uppfyllts. Ett villkor för beviljande av tillfällig finansiering är att spararen har gjort insättningar på BSP-kontot under minst fyra kvartal. Om bostaden skaffas innan BSP-spararen deponerat medel i minst fyra kvartal, hävs BSP-avtalet. Då kan BSP-spararen inte få BSP-förmåner (till exempel tilläggsränta på BSP-besparingar).

Om den totala lånefinansieringen avtalas skriftligen redan i den tillfälliga finansieringssituationen, även om den tillfälliga finansieringen inte behöver lyftas med mer än en rat eller inte alls. När BSP-villkoren uppfylls betalas den tillfälliga finansieringen bort med medel från BSP-kontot och BSP-lånet.

Villkoren för den tillfälliga finansieringen avtalas mellan spararen och banken, och på lånet tillämpas inte villkoren för BSP-lån. Den tillfälliga finansieringen kan inte vara lånad av föräldrar eller släktingar, utan måste vara ett lån från banken. De egna medlen på BSP-kontot kan inte heller användas i detta skede.

Vid behov kan statsborgen (högst 20 procent av lånet) tas som säkerhet för den tillfälliga finansieringen. Av borgensbeloppet betalas då en borgensavgift på 2,5 procent, som inte återbetalas till låntagaren när den tillfälliga finansieringen byts till BSP-lån. När den tillfälliga finansiering som staten garanterar senare ersätts med BSP-lån kan statsborgen uppgå till högst 25 procent av lånet (se Statsborgen för BSP-lån). Statsborgen för BSP-lån är avgiftsfri.

Efter att bostaden köpts med tillfällig finansiering ska BSP-spararen fortsätta att spara på BSP-kontot tills den egna sparandelen på 10 procent har sparats. När en bostad skaffas med tillfällig finansiering ska man komma överens med banken om enligt vilken tidtabell de insättningsposter som fattas sparas, och när den tillfälliga finansieringen omvandlas till BSP-finansiering.

Den tillfälliga finansieringen ska omvandlas till BSP-lån omedelbart när förutsättningarna för att lyfta BSP-lånet uppfylls, dvs. när den egna sparandelen och kalenderkvartalen uppfylls.

BSP-spararen kan också få BSP-förmåner för att skaffa en första bostad i ett nybyggt objekt. BSP-spararen kan delta i ett gruppbyggnadsprojekt och finansiera en bostad som hen äger eller dess andel med BSP-besparingar och BSP-lån, som kan lyftas i poster enligt hur byggandet framskrider.

De tilläggs- eller ändringsarbeten som köparen låter göra i en lägenhet under byggnadsskedet för ett nytt objekt kan räknas som en del av bostadens totalpris, varvid kostnaderna för dem också kan ingå i BSP-lånet. Banken ska dokumentera ändringsarbetena på ett tillförlitligt sätt och dokumenten ska finnas som bilaga till köpebrevet.

För reserveringsavgiften som betalas i samband med förhandsmarknadsföringen av bostaden kan man ännu inte använda BSP-besparingar eller BSP-lån, eftersom de kan lyftas först i samband med köpet av bostaden.

När BSP-spararens egen sparandel har uppnåtts kan köpesumman för bostaden betalas med BSP-besparingar och BSP-lån enligt det betalningsprogram som avtalats i köpebrevet. Försäljningspriset eller det skuldfria priset på ett nybyggnadsobjekt delas i allmänhet upp i flera poster:

1. Den första raten av köpe- eller försäljningspriset i samband med att köpebrevet undertecknas. Den första raten av köpesumman betalas från BSP-besparingarna och vid behov lyfts dessutom BSP-räntestödslån eller tilläggslån. BSP-besparingarna används alltid för att betala köpesumman innan lånet lyfts.
2. Poster som betalas under byggnadstiden. De poster av köpeskillingen som ska betalas under byggtiden betalas först med resten av BSP-kontots besparingar och sedan med BSP-lån eller tilläggslån.
3. Den sista raten av köpesumman (efter färdigställandet). Den slutliga köpesumman betalas med eventuella kvarvarande BSP-besparingar och sedan med BSP-lån eller tilläggslån.
4. Bolagsskuldens andel (om man vill betala bort den). Den andel av bolagslånet som hänför sig till bostaden kan enligt överenskommelse tas med som en del av BSP-finansieringen. Då beräknas sparandelen på 10 procent utifrån bostadens skuldfria pris. Om man vill använda BSP-lånet för att betala bolagslåneandelen, kommer man överens om saken med banken före köpdagen. Bolagslånets andel betalas med BSP-räntestödslån eller tilläggslån när det är möjligt att återbetala det.
5. Lösenbeloppet för den tomtandel som belastar bostaden. Även vid nybygge kan en frivillig tomtandels inlösenpris inkluderas i BSP-finansieringen. Man måste komma överens om detta med banken innan köpdagen och inlösen skall göras direkt vid första möjliga tidpunkt.

En bostad med BSP-lån kan hyras ut för högst två år. Uthyrning förutsätter ett särskilt skäl, som kan vara till exempel studier eller en arbetsplats utomlands eller på en annan ort. Även värnplikt betraktas som ett särskilt skäl.

För långvarigare uthyrning ska BSP-lånet omvandlas till ett vanligt bostadslån. Detta ska man komma överens om med banken.

Underuthyrning av BSP-bostaden är tillåten. Mer än 50 procent av bostaden ska dock användas för eget bostadsbruk. Det är inte möjligt att underuthyra en enrummare.

BSP-lånet kan överföras till en ny bostad om den kommer i låntagarens eget stadigvarande bruk. Låntagaren ska avtala om överföring av lånet med banken och köpesumman deponeras på bankens säkerhetskonto under överföringen.

Låntagaren ska äga minst 50 procent av den följande bostaden.

BSP-räntestödslånet kan överföras som sådant om bostadens anskaffningspris tillåter det och en eventuell skillnad kan betalas med tilläggslån.

Exempel:

• Den nya bostadens anskaffningspris 150.000 €
• I kraft varande BSP-räntestödslån 85.000 €, varav 21.250 € borgen (25 %).
• För det nya objektet kan förhöjt statsborgenlån utgöra totalt 90%, dvs.135.000 €, varav borgen kan vara högst 25 %, dvs. 33.750 €.
• Det befintliga BSP-räntestödslånet överförs som sådant, och då kan det nya borgenslånet uppgå till 50.000 € (135.000 €–85.000 €) och av detta täcker borgen 12.500 € (33.750 €–21.250 €).
• För det nya lånet betalar låntagaren en borgensavgift.

En bostad som är föremål för BSP-räntestödslån kan av särskilda skäl hyras ut för högst två år. Som särskilda skäl betraktas till exempel arbete eller studier på annan ort. Uthyrning för en längre tid än två år är inte tillåten ens av särskilda skäl. En bostad med BSP-räntestödslån kan således inte till exempel skaffas som placeringsbostad.

Räntestöd betalas för högst tio första låneåren. Mer information om räntestöd finns i avsnittet Statens räntestöd för BSP-lån.  Efter att räntestödet upphört upphör också begränsningarna gällande uthyrning av BSP-bostad.

Statskontoret övervakar med stöd av lagen hur medlen för BSP-räntestödslån används. Om den som får BSP-räntestödslån har använt lånemedlen för något annat ändamål än det som avses i lagen, kan räntestödet dras in. Då kan Statskontoret genom sitt beslut ålägga mottagaren av räntestöd att återbetala det räntestöd som det fått, högst femfaldigt. I praktiken avses med användning av lånemedel för annat än lagenligt ändamål att bostaden inte är i låntagarens eget bruk. Med tanke på Statskontorets tillsynsuppgift är det särskilt viktigt att BSP-räntestödslåntagaren ser till att hens adressuppgifter alltid är uppdaterade och att ändringar i dem anmäls till befolkningsdatasystemet.

Om Statskontoret upptäcker att lånemedlen eventuellt har använts för ett lagstridigt ändamål, inleder det ett tillsynsärende där låntagaren ombeds utreda hur lånemedlen har använts. BSP-räntestödsmottagaren är enligt lag skyldig att till Statskontoret lämna in de uppgifter som behövs, för att konstatera att räntestödslånet har använts för ett godkänt ändamål. Om ett tillsynsärende inleds har låntagaren alltid rätt att bli hörd och ge sitt utlåtande i ärendet till Statskontoret. Statskontoret utreder ärendet utifrån tillgängliga uppgifter samt de uppgifter som låntagaren lämnat, och fattar beslut i ärendet.

Om Statskontoret konstaterar att lånemedlen inte har använts för lagenliga ändamål, kan Statskontoret dra in räntestödet och enligt prövning återkräva det utbetalda räntestödet, maximalt femfaldigt. Om man anser att användningen av lånemedlen har varit lagenlig, sker inga ändringar i räntestödet för BSP-räntestödslånet.

Indragningen av räntestödet ger även den penninginrättning som beviljat lånet rätt att säga upp lånet helt eller delvis för omedelbar återbetalning, om penninginrättningen enligt egen prövning anser detta vara motiverat. Informationen om beslutet om indragande av räntestöd delges också den penninginrättning som beviljat lånet.

Tillsynsuppgiften medför lagstadgade skyldigheter även för den penninginrättning som beviljat BSP-räntestödslånet. Penninginrättningen ska lämna Statskontoret de uppgifter som behövs för att konstatera att räntestödslånet har använts för ett godkänt ändamål. Därför ska penninginrättningen lämna in uppgifterna elektroniskt till Statskontoret. Om elektronisk dataöverföring ges en separat föreskrift som finns i avsnittet Föreskrifter och anvisningar. Uppgifter om BSP-räntestödslån ska lämnas till Statskontoret månatligen. Målet är att göra tillsynsuppgiften smidigare och säkerställa att uppgifterna om BSP-räntestödslån är korrekta.

Om en penninginrättning försummar att lämna uppgifter med hjälp av elektronisk dataöverföring, kan Statskontoret med stöd av lag förelägga vite. Statskontoret kan sätta ut en tid inom vilken den elektroniska dataöverföringen ska genomföras och bringas i överensstämmelse med lagen och de föreskrifter som utfärdats med stöd av den.