Statens ämbetsverk och institut upprättar årligen sitt bokslut innan utgången av februari. I bokslutet ingår verksamhetsberättelsen, budgetens realiseringskalkyl, intäkts- och utgiftskalkylen och balansräkningen samt noterna. Statskontoret samlar ämbetsverkens och institutionens kontouppgifter i statens centralbokföring och upprättar statsbokslutet utifrån dessa.
Budgetekonomin är en helhet bestående av inkomstuppskattningar och anslag som riksdagen fastställt i statsbudgeten. Statsbokslutet upprättas enligt uppgifterna för statens budgetekonomi. I den ingår budgetens utfallskalkyl, intäkts- och utgiftskalkyl, balans, finansieringskalkyl och noter.
Visualiseringen baserar sig på uträkningarna från statsbokslutet 2020 och granskningen fokuserar på statens budgetekonomi. I det visualiserade bokslutet har siffrorna avrundats till en miljards och en decimals noggrannhet. Vid användningen av Statskontorets visualiserade material ska ursprungskällan och materialversionens tidpunkt anges, till exempel:
- © Statskontoret (exakt datum)
- Innehållet/bilden baserar sig på Statskontorets material (exakt datum)
Balansomslutningen för statens budgetekonomi 2020 var 63,2 miljarder euro. Detta är cirka 7,1 miljarder euro mer än året innan, det vill säga ökningen var cirka 13 procent. De största förändringarna i balansomslutningen utgjordes av förändringarna i statsskulden och kassamedlen. Effekterna av coronapandemin återspeglades i en ökning av statens utgifter, när staten var tvungen att skydda statens likviditet. Enligt balansräkningen uppgick statsskulden i slutet av 2020 till 126,8 miljarder euro, medan den i början av samma år var 107,8 miljarder euro.
Enligt statens intäkts- och utgiftskalkyl är kostnadsöverskottet för 2020 12,7 miljarder euro, medan det för 2019 var 1,6 miljarder euro. Förändringen påverkades särskilt av minskade skatteintäkter och dividendintäkter samt å andra sidan ökade utgifter inom överföringsekonomin.
Vad är överföringsekonomin?
Inget omedelbart vederlag är kopplat till överföringsekonomins intäkter och utgifter. Skatteintäkterna tas dock upp i bokslutet som separata intäkter. Överföringsekonomins intäkter är bland annat finansieringsandelar som erhållits från Europeiska unionens (EU) strukturfonder och som bruttobudgeterats i statsbudgeten. 
Statsandelarna och -understöden som betalas till kommunerna och socialskyddsfonderna är utgifter för överföringsekonomin. Överföringsekonomins andel av alla kostnader var 80 procent, vilket innebär sammanlagt 49,2 miljarder euro. Detta var cirka 7,1 miljarder euro mer än året innan. Överföringsekonomins utgifter till socialskyddsfonderna och lokalförvaltningen var de största posterna i överföringsekonomins utgifter. Jämfört med året innan var ökningen i dessa båda störst i eurobelopp.
Överföringsekonomins utgifter för lokalförvaltningen ökade med cirka 3,3 miljarder euro. Största delen av förändringen förklaras av att kommunernas statsandelar ökat. De största förändringarna i utgifterna som riktade sig till socialskyddsfonderna skedde däremot i poster som berodde på arbetslöshetsförmåner. Ökningen var sammanlagt cirka 1,2 miljarder euro.
De näst största förändringarna observeras i överföringsekonomins utgifter för statsförvaltningen och näringslivet. I överföringsekonomins utgifter till statsförvaltningen syns till exempel de understöd som betalats till företag via Business Finland Oy. Totalt beviljades cirka 0,7 miljarder euro i tillfällig finansiering för utveckling av affärsverksamheten vid störningssituationer. Till följd av den kris som orsakats av coronapandemin betalades stöd till företagen, vilket för sin del också ökade överföringsekonomins utgifter till näringslivet (förändring 0,8 miljarder euro).
Överskottet i budgetekonomins utfallskalkyl enligt statsbokslutet 2020 är 1,5 miljarder euro inklusive nettoupplåning. Budgetekonomins intäkter uppgår till 68,6 miljarder euro, vilket inkluderar en upplåning på cirka 19 miljarder euro. Budgetekonomins utgifter uppgår till 67,1 miljarder euro. Av anslagen för 2020 användes 59,4 miljarder euro och till nästa år överfördes 7,7 miljarder euro.
Uppföljningen av fullmakter är en del av uppföljningen av hur budgeten realiseras
I samband med behandlingen av budgeten kan riksdagen även bevilja fullmakter med begränsade belopp och användningsändamål för att ingå avtal och ge förbindelser. Anslagen för de utgifter som orsakas av dessa tas antingen helt eller till bristande delar med i senare års budgetar. Fullmakten kan användas under det budgetår i vars budget den har beviljats. Med användning av en fullmakt avses ingående av sådana avtal och förbindelser för vilka fullmakten har beviljats i budgeten.
Statskontoret tar hand om den centraliserade uppföljningen av fullmakter. Utöver de behov av anslag som presenteras här har staten även anslagsbehov som beror på andra förbindelser. Dessa beskrivs bland annat i statsbokslutets bilaga 12.
Budgetens realisering rapporteras till riksdagen
Verksamhets- och ekonomiplaneringen kopplar samman regeringens och ministeriernas uppgifter och uppställda mål samt statens ämbetsverks operativa uppgifter med varandra. Statsrådet ger riksdagen regeringens årsberättelse i april varje år. I den rapporteras regeringens verksamhet, skötseln av statsekonomin och om hur budgeten följts. Berättelsen omfattar även beskrivningar av ministeriernas resultatrikhet, statsbokslutet samt svar på riksdagens utlåtanden och ställningstaganden.
Mer information:
Statens centralbokföring, telefonväxel 0295 50 2000, kkp(at)valtiokonttori.fi
