Med den beräkningsmetod som Resurssiviisausyhteisö JYU.Wisdom vid Jyväskylä universitet har utvecklat har den offentliga upphandlingens ekologiska fotavtryck för första gången utretts i samarbete med Miljöministeriet och Hansel Ab. I utredningen har utnyttjas den öppna rapporten som baserar sig på bokföringen av offentlig upphandling i Statskontorets tjänsten Granskaförvaltningen.fi. Utredningen genomfördes inom ramen för Finansministeriets och Finlands Kommunförbunds gemensamma åtgärdsprogram för verkningsfull offentlig upphandling (Samarbertsforumet för offentlig upphandling i Finland) och verkställandet av den nationella strategin för offentlig upphandling.
Vad är det ekologiska fotavtrycket och hur mäts det?
Människors och organisationers verksamhet påverkar nästan alltid naturen. Det ekologiska fotavtrycket är en mätare för den belastning som verksamheten orsakar på den biologiska mångfalden. I samarbetsprojektet beräknas den offentliga upphandlingens, dvs. konsumtionens, naturskador. Naturskadorna mäts som den andel av världens arter som sannolikt skulle dö ut om den granskade verksamheten fortsätter. I metoden granskas förlusten av arter på det globala planet och enheten är den så kallade biodiversitetsekvivalenten (biodiversity equivalent, BDe).
JYU.Wisdoms beräkningsmetod för det ekologiska fotavtrycket består av följande fyra element: typ och mängd som förbrukas av den granskade naturresursen, typ och mängd för den naturskada som förbrukningen orsakar, dvs. typ och mängd för naturskadans drivkraft, drivkraftens geografiska läge samt drivkraftens olägenhet för den biologiska mångfalden vid det geografiska läget i fråga.
Man har sammanställt de uppgifter som behövs för att beräkna det ekologiska fotavtrycket genom att utnyttja den öppna rapporten som baserar sig på bokföringen av offentlig upphandling i tjänsten Granskaförvaltningen.fi. Utredningens material grundar sig på uppgifterna i statens centralbokföring samt på kommunernas och samkommunernas kvartalsrapportering 2021 och 2022. I beräkningen har dessutom EXIOBASE- och LC-IMPACT-databaserna utnyttjats.
EXIOBASE innehåller material om export- och importströmmar mellan olika stater och regioner samt om drivande krafter för naturskador som dessa orsakar per sektor. Med hjälp av LC-IMPACT-databasen kan man beräkna i vilken utsträckning en viss drivkraft orsakar naturskador, dvs. olägenheter för den biologiska mångfalden. Beräkningen grundar sig på material och undersökningar om arternas utbredning och hotgrad samt om artgruppernas känslighet för olika drivkrafter när det gäller förlusten av biologisk mångfald.
Hur ser den offentliga upphandlingens ekologiska fotavtryck ut?
Den offentliga upphandlingens ekologiska fotavtryck var 33 039 nBDe år 2021 och 32 390 nBDe år 2022. Med andra ord är den andel av världens arter som sannolikt kommer att försvinna på lång sikt om den offentliga upphandlingen fortsätter på samma sätt som i nuläget cirka 0,0033 procent. Detta innebär cirka 264 arter, medan antalet arter på jorden uppskattas vara cirka 8 miljoner.
Enligt utredningen härstammade den offentliga upphandlingens största ekologiska fotavtryck år 2022 från social- och hälsovårdstjänster, bygg- och underhållstjänster, energiförbrukning i byggnader och mediciner och vårdartiklar. Modelleringen visade att i genomsnitt över 90 procent av den offentliga upphandlingens ekologiska fotavtryck hänförde sig geografiskt till områden utanför Finlands gränser (när det gäller mark- och vattenanvändning samt föroreningar).
Mot en mer omfattande uppföljning av avtrycket och möjligheter att minska det
Projektet ger vid handen att det går att parallellt analysera både upphandlingens koldioxidavtryck och ekologiska fotavtryck. Vid bedömningen av naturskador ingår också koldioxidavtrycket i beräkningen och därför skulle båda avtrycken kunna användas som en gemensam grund för måluppställningen. I och med möjligheterna att beräkna det ekologiska fotavtrycket går det att beakta den biologiska mångfalden och i synnerhet att systematiskt följa upp konsekvenserna för den. Tack vare det ekologiska fotavtrycket kan det totala fotavtrycket följas upp i högre grad än tidigare. Då informationen ökar blir det lättare att planera konkreta åtgärder för att minska fotavtrycket.
I projektet har man granskat möjligheterna att minska också det ekologiska fotavtrycket. I den så kallade fyrfältstabellen över möjligheter granskas förhållandet mellan upphandlingarnas volym (euro) och intensiteten i upphandlingarnas naturskador (ekologiskt fotavtryck per euro). Mest naturskador orsakas av upphandling där intensiteten i upphandlingarnas naturskador och eurobeloppet samverkar. Enligt fyrfältstabellen har bygg- och underhållstjänster, energiförbrukning i byggnader samt restaurang- och inkvarteringstjänster mest potential att minska det ekologiska fotavtrycket per upphandlingskategori. För att målen och åtgärderna för att minska konsekvenserna ska vara effektiva borde de enligt utredningen inriktas på de delområden som har det största ekologiska fotavtrycket.
Bekanta dig närmare med utredningen: Den offentliga upphandlingens ekologiska fotavtryck (på finska)
Rapport om upphandlingens värde på webbplatsen Granskaförvaltningen.fi (på finska)
