Statens ekonomiska situation var fortfarande svår och skuldsättningen fortsatte 2024. Utgifterna under det gångna året var 12,7 miljarder euro större än intäkterna.
Statskontorets förslag till statens bokslut för finansåret 2024 har överlämnats till Finansministeriet. Bokslutet omfattar statens budgetekonomi.
Förslaget till bokslut inkluderar
- budgetens utfallskalkyl
- statens intäkts- och kostnadskalkyl
- balansräkning
- finansieringsanalys
- bilagor som kompletterar kalkylerna.
Statsbokslutet fogas till regeringens årsredovisning, som lämnas till riksdagen i maj.
Enligt utfallskalkylen för statsbudgeten var underskottet 4,1 miljoner euro för finansåret 2024. Budgetinkomsterna uppgick till 86,7 miljarder euro. I utfallskalkylen för budgeten behandlas lån som inkomster.
År 2024 uppgick nettoupplåningen till cirka 12,1 miljarder euro. Budgetutgifterna uppgick till 86,7 miljarder euro. Det kumulativa underskottet i slutet av budgetåret var däremot 5,9 miljarder euro.
Utgifterna ökade snabbare än intäkterna
Enligt statens intäkts- och utgiftskalkyl var underskottet från fjolåret 12,7 miljarder euro, medan underskottet år 2023 var 7,4 miljarder. Intäkterna ökade med 2 procent och kostnaderna med 9 procent jämfört med 2023. Intäktsökningen berodde huvudsakligen på att överföringsekonomins intäkter ökade.
I fråga om kostnaderna var andelen för överföringsekonomins kostnader 78 procent, sammanlagt 65,6 miljarder euro, vilket var cirka 4,0 miljarder mer än år 2023. Överföringsekonomin innehåller intäkter och kostnader som inte är kopplade till någon direkt motprestation.
Överföringsekonomins utgifter för välfärdsområdena uppgick till cirka 25,0 miljarder euro. År 2023 var motsvarande kostnader 21,5 miljarder euro. Utöver välfärdsområdena uppgick överföringsekonomins kostnader för bland annat den övriga lokalförvaltningen till 6,4 miljarder euro, medan summan året innan var 6,8 miljarder euro. År 2024 uppgick inkomstöverföringarna till socialskyddsfonderna till 15,4 miljarder euro, vilket var en ökning på 0,6 miljarder euro jämfört med året innan.
Ökningen av finansieringskostnaderna med cirka 1,0 miljarder euro beror på höjda räntor. Verksamhetskostnaderna ökade med cirka 0,3 miljarder euro. Detta berodde bland annat på löneförhöjningar och stigande priser.
De stigande extraordinära kostnaderna beror på en korrigering där Finlands tidigare felaktigt aktiverade andelar som betalats till internationella finansiella institut har avlägsnats ur statens balansräkning. Totalt uppgår de till 1,7 miljarder euro.*
Statens balansräkning minskade med 3,2 procent
Statens balansomslutning var 71,9 miljarder euro, vilket är en minskning på cirka 3,2 procent jämfört med år 2023. De största förändringarna i balansräkningen utgjordes av förändringarna i statsskulden, finansieringstillgångarna och värdepapper för anläggningstillgångar.
Enligt balansräkningen ökade statsskulden med 12,2 miljarder till ca 167,9 miljarder euro. Med statsskuld enligt balansräkningen avses långfristigt främmande kapital och amorteringar för kortfristigt främmande kapital och kortfristiga lån i euro som betalas under följande räkenskapsperiod.
Det negativa egna kapitalet i statens budgetekonomi var 106,8 miljarder euro, dvs. 12,7 miljarder mer än året innan. Ökningen berodde på kostnadsåterstoden.
* Enligt Statens bokföringsnämnds utlåtande nr 25/2003 25.8.2003 Dnr 1/51/5003 och Finansministeriets beslut VN/24844/2024-VM-1 har posterna konstaterats vara kostnader.
Statskontorets förslag till statsbokslut 2024 >
Budgetutfall intäkter och kostnader samt balansräkning >
Bekanta dig också med de visualiseringar som gjorts om statsbokslutets siffror >
Närmare specifikationer av statens bokslut och bokföringsuppgifter (Granskaforvaltningen.fi) >
Mer information
Redovisningschef Jaana Tiimonen, Statskontoret, tfn 0295 502261, keskuskirjanpito(at)valtiokonttori.fi
