Ett aktivt och fungerande samarbete mellan myndigheterna spelar också en nyckelroll i bekämpningen av bedrägerier. Kommunikation är en livsviktig del i förebyggandet av bedrägerier och många fall skulle ha kunnat förhindras genom fungerande kommunikation och informationsdelning, konstaterar Ville Itälä, generaldirektör för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning OLAF.
Itälä talade om ämnet vid Statskontorets utbildning den 16 juni 2022, som handlade om hur bedrägeribekämpningen ska beaktas i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Utbildningen för stödmyndigheter gav konkreta verktyg för att förebygga och upptäcka bedrägerier.
Vid utbildningen talade utöver Itälä Toni Tiala, konsultativ tjänsteman vid finansministeriet, Ritva Sahavirta, behörig åklagare vid Europeiska åklagarämbetet, Saana Tarhanen, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet samt generaldirektör Timo Laitinen, specialsakkunnig Tuuli Raatikainen och projektchef Vesa Hagström från Statskontoret.
På bilden Toni Tiala, Ville Itälä, Ritva Sahavirta, Mari Näätsaari och Timo Laitinen, som öppnade utbildningsevenemanget.
Finlands rykte och trovärdighet håller god nivå
Ville Itälä, generaldirektör för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning OLAF, tycker att det är fint att Finland har noll anmälningar om brott mot OLAF:s regler. Han tror att det beror på den ytterst starka närkontroll som finns i Finland.
“Statistiken hålls dock inte av sig själv på denna nivå, utan kräver fortsättningsvis ett lika högklassigt arbete som det som redan nu utförs i Finland”, sammanfattar Itälä.
Ville Itälä anser att samarbetet mellan myndigheterna är viktigt.
Vid utbildningen lyfte Itälä fram faktorer som ökar bedrägeririsken, till exempel korruption, falska och organiserad brottslighet.
Itälä påminner om att risken för organiserad brottslighet ökar även i Finland. “Brottslingarna är oerhört uppfinningsrika och hittar fram dit där det finns pengar. Bland annat digitaliseringen utnyttjas.”
I praktiken gör Europeiska byrån för bedrägeribekämpning OLAF administrativ utredning. Efter att ha fått ett tips om bedrägeri eller regelvidrighet görs en bedömning av om det är förnuftigt att inleda en utredning. Om utredningsprocessen inleds samlas all möjlig information in genom att man besöker platsen och intervjuar vittnen och misstänkta. På grundval av de insamlade uppgifterna dras slutsatser, och om regelvidrigheter har upptäckts ges de nationella myndigheterna en rekommendation. OLAF kan alltså inte själv väcka åtal eller anhålla någon, utan de nationella myndigheterna fattar självständigt beslut om att väcka åtal eller inleda en utredning utifrån OLAF:s rekommendation.
Det handlar också om annat än pengar
OLAF:s mångsidighet och betydelse konkretiserades i ett fall som Itälä upplever som ett av de mest gripande i sin karriär. De lokala myndigheterna i Europa beslagtog en fartygslast med leksaker som kom från tredje land. Leksakerna var farliga och kom precis före jul. Om leksakerna hade nått fram till julhandeln och vidare till barnen, hade det kunnat gå mycket illa.
“Fallet etsade sig fast i mitt minne och visar att arbetet handlar om mer än bara pengar. Människors hälsa är också en viktig del av OLAF:s ansvarsområden”
Itälä betonar hur viktigt myndighetssamarbetet är på både nationell och europeisk nivå, i synnerhet när det gäller EU-pengar. Helheten byggs upp av uppgifter om enskilda aktörer. Därför är kommunikation en livsviktig del av förebyggandet av bedrägerier och många fall skulle ha kunnat förhindras genom fungerande kommunikation och informationsdelning.
Gemensam diskussion är värdefull
Europeiska åklagarämbetet EPPO:s behöriga åklagare Ritva Sahavirta uppmuntrar de myndigheter som beslutar om understöd att kontakta henne med mycket låg tröskel.
“EPPO är en relativt ny organisation och det skulle glädja mig mycket om vi skulle kunna få kontakt med så många myndigheter som möjligt, som konkret fattar beslut om bidrag, för att diskutera handlingssätten med dem och huruvida de har någon uppfattning om riskerna som är förknippade med handlingssätten.”
Ritva Sahavirta önskar att man tar kontakt med låg tröskel.
Det är viktigt att förstå rekvisitet för bedrägerier
Syftet med stödbedrägeri är att skaffa sig själv eller någon annan ekonomisk vinning. Kännetecken på stödbedrägeri är i allmänhet lämnande av oriktiga uppgifter eller hemlighållande av dem, eller underlåtenhet att anmäla en sak eller en betydande förändring som väsentligt skulle påverka erhållandet av understöd, dess belopp eller villkor.
Myndigheterna bör förstå rekvisitet för att kunna identifiera eventuellt missbruk. Gemensam diskussion bidrar till en ömsesidig förståelse, som är en väsentlig del av verksamheten.
“Jag är mycket övertygad om att även de finländska tjänstemännen gör allt de kan för att bekämpa brott om de bara får tips om hur de ska göra det”, konstaterar Sahavirta.
Sahavirta tror att eftersom de berörda myndigheternas, såsom domarnas och polisens, dagar fylls av missbruk och brott, har de ingen falsk tro på Finland som ett helt säkert land.
“I Finland förhåller man sig dock mycket tillitsfullt till andra, så också myndigheterna invaggar sig lätt i tanken att medborgarna är ärliga”, tillägger Sahavirta. Man kan lätt bli blåögd, och då är kännetecknen för bedrägerier inte så tydliga.
“Metoderna för bedrägerier förändras och utvecklas i takt med att det uppstår möjligheter att ansöka om pengar.”
“EPPO har en unik struktur”
Under utbildningen presenterade Ritva Sahavirta de områden som hör till EPPO:s behörighet, hur förundersökningsprocessen förlöper i praktiken samt kännetecken som myndigheterna kan utnyttja i sin verksamhet.
Till EPPO:s befogenheter hör gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier, korruption som skadar EU:s ekonomiska intressen, penningtvätt och organiserad brottslighet, tjänstebrott där tjänstemannens brottsliga verksamhet riktar sig mot EU-medel samt andra (stöd)bedrägerier som skadar EU.
Sahavirta anser att EPPO:s struktur är unik, därför att trots att verksamheten är gränsöverskridande, är samarbetet mellan medlemsstaterna under en enda myndighet välfungerande både tekniskt och lagstiftningsmässigt. Även om de nationella lagstiftningarna inte är i harmoni med varandra, kan yrkeskunniga aktörer vid myndigheten tillämpa lagen i sitt eget land.
Utbildningen förenade strategi och konkreta anvisningar
Tuuli Raatikainen, specialsakkunnig vid Statskontoret, och enhetsdirektör Mari Näätsaari, som modererade mötet, ansåg att utbildningen som utarbetats tillsammans med finansministeriet var en betydande helhet, där EU:s strategiska nivå kombinerades med konkreta tillvägagångssätt.
Evenemanget möjliggjorde också ett djupare samarbete mellan myndigheterna och att nya kontakter skapades även mellan olika ministerier. Myndighetssamarbetet är värdefullt, eftersom verksamhetssätten förbättras genom samarbete.
Mari Näätsaari och Tuuli Raatikainen ansåg att utbildningen var nödvändig och värdefull.
Till Statskontorets uppgifter hör bland annat att ge ministerierna och stödmyndigheterna vägledning om förvaltningen och uppföljningen av samt tillsynen över användningen av facilitetsmedlen. Därtill övervakar och verifierar Statskontoret verkställandet av planen för återhämtning och resiliens och användningen av facilitetsmedlen. Tillsynen omfattar förutseende tillsyn, i vilken ingår anvisningar, rådgivning och utbildningar för stödmyndigheterna. Även efterkontroll och verifiering hör till Statskontorets väsentliga uppgifter.
Mari Näätsaari och Tuuli Raatikainen anser att Statskontorets roll och förutseende reaktioner är viktiga för stödmyndigheterna, som genom utbildningen fick stöd, hjälp och instruktioner för sitt eget arbete med bedrägeribekämpning.
Text och bilder: Miia Mattila
