Varje år förorsakar statsbudgeten mycket diskussion och skriverier. Bokslutet får däremot ofta mindre uppmärksamhet. Nu har ett nytt faktaverk om ämnet kommit ut i syfte att förklara innehållet och mekanismerna i statens ekonomiska rapportering. Tidigare har den här informtionen inte sammanställts heltäckande inom pärmarna för en bok.
”Ska vi skriva en bok om statens bokföring?” frågade Lasse Oulasvirta, professor i den offentliga sektorns redovisning vid Tammerfors universitet, sin kollega specialforskaren Hannu Koponen. En vecka senare var de första planerna redan klara.
– Vi utgick från att sammanställd information kunde vara till nytta både för tjänsteinnehavare som arbetar i statliga organisationer och för läroanstalter som utbildar framtida experter inom branschen, i synnerhet universitet. Om boken når fram även till andra personer är det bra, berättar Koponen.
Statens bokföring reformerades i början av 1998 och det har knappt skrivits om den eller om statens bokföringsskyldighet. Bokföring är inte enbart teknik, utan den är ett logiskt beskrivningssystem. Att förstå systemet är av central betydelse för insikten i och tolkningen av den ekonomiska rapporteringen. Boken innehåller en omfattande beskrivning av staten och dess enheter som bokföringsskyldiga.
Boken redogör för statens bokslut och den fördjupar sig särskilt i dess olika kalkyler och analyserna av dem.
– Balansräkningen för budgetbokföringen, som följer den bokslutskalkyl som tillämpades före bokföringsreformen, ger ett helt nytt perspektiv på analysen av budgetutfallet. Till exempel kan hållbarhetsunderskottet bedömas via balansräkningen, säger Oulasvirta.
00
Information som grund för ledning och beslutsfattande
I statens bokföring har planeringen, uppföljningen och rapporteringen utvecklats i riktning mot resultatstyrning, resultatbudgetering och resultatrapportering. Informationens mångfald och mångformighet har ökat enormt. Informationen som tillhandahålls är till nytta när man förstår innehållet och begränsningarna i informationen och kan betrakta den som utgångspunkt för beslutsfattandet och ledningen.
– Bokslutsrapporteringen är också ett viktigt verktyg för utvärdering av den redovisningsskyldiga förvaltningens verksamhet på ett transparent sätt i vårt demokratiska samhälle, påminner författarna.
I boken görs också en kritisk bedömning av lämnandet av riktiga och tillräckliga uppgifter för den ekonomiska rapporteringen. I fråga om budgeteringen redogör man för budgeteringsprinciperna som direkt påverkar bokföringen i budgetbokföringen. I analysen av statens finansiella ställning och skuldsättning tangerar man också till behövliga delar nationalräkenskaperna och statistikföringen av den offentliga ekonomin.
För intresserde av statens ekonomiska rapportering
Målet med boken är inte att på ett heltäckande sätt presentera statens rapportering utan boken fokuserar närmast på rapporter som fås från bokföringen. Regeringens årsberättelse innehåller tre bilagor: en bokslutskalkyl, beskrivningar av ministeriernas resultat, åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens uttalanden och ställningstaganden samt en utredning av statens bolagsinnehav, affärsverk och statliga fonder utanför budgeten.
Verket är avsett som en lärobok för högskolor och en faktabok för tjänstemän samt för alla som är intresserade av statens ekonomiska rapportering och dess särdrag. Till exempel kan boken ge intressant information till experter inom ekonomiförvaltning och bokföring, som har kompetens huvudsakligen inom den privata sektorn.
Framtidsutsikter för statens bokföringssystem
I slutet av boken riktas blicken mot framtiden: vilka aktuella inhemska eller internationella utvecklings- och reformprojekt pågår? Också av dessa kan man dra slutsatser om i vilken riktning statens bokföringssystem håller på att utvecklas.
När du säger staten, vet du exakt vad du menar? Boken bidrar till att svara på den här frågan gällande statens rapportering. Författarna vill också tillägna boken till finska staten.
Bokens författare:
Hannu Koponen har arbetat som specialforskare vid Statskontoret i 29 år och har deltagit som expert i många projekt som gällt statens bokföring och budgetlagstiftningen. Numera verkar han som mentor, konsult och expert.
Lasse Oulasvirta är professor i den offentliga sektorns redovisning vid Tammerfors universitet. Han är medlem i finansministeriets arbetsgrupp för internationella redovisningsstandarder och Kyrkostyrelsens delegation för bokföring. Han har också varit medlem i statens bokföringsnämnd.
