Med grön omställning avses en förändring mot en ekonomi och tillväxt som grundar sig på koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi och naturens mångfald. Den gröna omställningen bekämpar överkonsumtionen av naturresurser och användningen av fossila bränslen. Projekt som främjar omställningen får stöd i form av finansiering från Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). I Finland administrerar och övervakar Statskontoret användningen av medel.
Statskontoret publicerar även öppet information om stödmottagarna och användningen av finansieringen i sin tjänst Granskaförvaltningen.fi (på finska).
Tahkoluoto havsvindparken i Björneborg har fått RRF-stöd för ett utbyggnadsprojekt som är i utvecklingsfas. Bild: Suomen Hyötytuuli / Mika Luotonen
I Finlands nationella plan för återhämtning och resiliens, RRP, betonas starkt projekt och finansieringsobjekt som berör den gröna omställningen. Planen är en del av ett mer omfattande program: Finlands program för hållbar tillväxt. EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) beviljar finansiering för genomförandet av planen. Syftet med planen är att göra EU:s ekonomier mer hållbara, resilienta och bättre förberedda på utmaningarna i samband med den gröna och den digitala omställningen.
Stöd till Finlands stödmyndigheter och begäran om utbetalning till Bryssel
Statskontoret ska i egenskap av finansministeriets partner administrera och övervaka verkställandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens. Vi erbjuder de myndigheter som ansöker om finansiering informationssystem för användning av medlen samt för rapportering och uppföljning av målen. Vi stöder stödmyndigheterna genom att även erbjuda dem bl.a. utbildningar och anvisningar. Vi publicerar information om stödmottagare och stödprojekt i Statskontorets tjänst Granskaförvaltningen.fi (på finska).
Till Finland, liksom till andra EU-länder, betalas medel ur faciliteten (RRF) i enlighet med genomförandet av den nationella planen. Finansieringen säkerställs först när planens mål har uppnåtts och verifierats för Europeiska kommissionen genom en begäran om utbetalning (på finska).
Statskontoret deltar i framställandet av begäran om utbetalning i två roller: som stödmyndighet och som sammanställare av material i anslutning till begäran om utbetalning.
Finland skickade den första begäran om utbetalning gällande planen för återhämtning och resiliens (RRP) till kommissionen den 10 november 2023. Det totala beloppet för begäran om utbetalning var cirka 273 miljoner euro. Före detta hade Finland fått cirka 271 miljoner euro i förskottsbetalning. Kommissionen betalade den första betalningsposten 1 mars 2024 (läs mer på finska). Ett villkor för betalningen var att Finland har uppnått delmålen och målen i anslutning till begäran om utbetalning på ett sätt som kommissionen godkänt. Nu bereder Finland en andra begäran om utbetalning där man begär cirka 390 miljoner euro (läs mer på finska).
Statskontoret övervakar den gröna omställningen
Ett villkor för finansieringen av alla projekt som finansieras ur planen för återhämtning och resiliens är att man följer ”principen om att inte orsaka betydande skada” (Do No Significant Harm). Projekten får till exempel inte försvaga begränsningen av klimatförändringen, övergången till cirkulär ekonomi eller skyddet av den biologiska mångfalden. Varje projekt bedöms enligt denna princip och det säkerställs att projektet inte orsakar skada för miljömålen.
Hurdana projekt har genomförts med hjälp av finansiering?
Vi tar några exempel från Finlands plan för återhämtning och resiliens på projekt som främjar den gröna omställningen.
Mer offentlig laddningsinfrastruktur
I Finland är målet att öka andelen utsläppssnåla fordon i hela bilbeståndet, men tillväxten är långsam delvis på grund av brister i laddningsinfrastrukturen. Särskilda utmaningar finns i glesbebyggda områden där laddningsinfrastrukturen inte utvecklas på marknadsvillkor. Med finansieringen kan man stödja utvecklingen av laddningsinfrastrukturen i glesbygden. För närvarande finns cirka 48 procent av alla laddningsplatser i Finland i huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo.
Med hjälp av gipsbehandling av åkrar är Östersjön friskare
Som en biprodukt från industrin uppstår gips, som då det sprids på åkrarna effektivt förhindrar att fosfor urlakas från åkrarna till vattendragen. Stödet är riktat till åkrarna vid Östersjöns stränder och målet är att minska näringsbelastningen i Östersjön och vattendragen samt minska växthusgasutsläppen. Gipsbehandling är också en ny och effektiv lösning för cirkulär ekonomi. Gipsbehandlingen hjälper till att hålla näringsämnen och organiska ämnen i åkern och förbättrar hållbarheten i matproduktionssystemet. Gipsbehandlingen av åkrar utvecklas till en inhemsk exportprodukt, eftersom användning av gips i staterna vid Östersjöns stränder skulle ha en betydande inverkan på Östersjöns tillstånd.
Striktare avfallslag
I Finlands plan för återhämtning och resiliens ingår också många lagprojekt. Ett konkret RRP-lagprojekt som påverkar varje finländares vardag är den förnyade avfallslagen. Enligt den ska alla husbolag med fler än fem lägenheter i tätorterna ha en avfallspunkt där blandavfall, bioavfall, kartong-, plast-, metall- och glasförpackningar sorteras separat. I tätbebyggda områden ska dessutom bioavfallet sorteras i ett kärl för bioavfall eller en kompost. Det är kommunernas uppgift att sköta avfallstransporterna. Den nya avfallslagen trädde i kraft i juli 2021. Ändringarna i avfallsinsamlingen och avfallstransporterna genomförs småningom inom ramen för övergångsperioden före utgången av 2024.
Näringsproteiner av elektricitet
En av de största stödmottagarna i Finland, Solar Foods, testar en teknik där man med hjälp av elenergi producerar en mikrobmassa av koldioxid som utnyttjas som näringsprotein. För närvarande har företaget livsmedelstillstånd i Singapore. Där säljs glass med grädde som har ersatts med protein från Solar Foods. I år satsar företaget på marknaderna i USA och EU, där tillståndsprocesserna pågår. Med hjälp av finansieringen har företaget byggt en pilotanläggning i Vanda. Fabriken kommer att producera 120 ton protein per år, vilket ger 5 miljoner måltider.
Havsvinden ger kraft i Tahkoluoto
Även demonstrationsprojektet för utvidgningen av Tahkoluoto havsvindpark i Björneborg har fått stöd från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. I projektet testas havsbaserade vindkraftverk av ny storleksklass, havsfundament som byggs betydligt djupare än tidigare samt metoder för byggande på havsbottnen under dessa förhållanden. Syftet med projektet är att eliminera risker i anslutning till byggande av havsvindkraft och skapa metoder för byggande av havsvindkraft på marknadsvillkor.
* * *
Artikeln grundar sig på en presentation av Mari Näätsaari, divisionschef för Statsunderstödstjänster på Statskontoret. Presentationen hölls under ett evenemang för intressentgrupper 2 november 2023: Vad är det som dröjer? Vi skapar framtiden nu! Alla presentationer från evenemanget kan ses som inspelningar här (på finska).
