Finland får sammanlagt cirka 1,8 miljarder euro i stöd från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). EU följer upp användningen av stödet med hjälp av mål och delmål. För att få pengar från återhämtningsfaciliteten måste vi framför allt nå de mål som ställts upp för oss, konstaterar Laura Vartia, finansråd vid finansministeriet.
Vartia talade om ämnet på ett evenemang som ordnades av Statskontoret i Ständerhuset den 22 augusti 2022. Statskontoret hade sammankallat kansli- och ämbetsverkscheferna för de myndigheter som beviljar RRF-finansiering. Syftet med diskussions- och informationsevenemanget var att ytterligare intensifiera det goda samarbetet mellan olika aktörer.
Under evenemanget gick man i snabb takt igenom aktuella ärenden och olika aktörers roller och uppgifter i helheten. Det fanns också utrymme för diskussion och frågor.
Genomförandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) finansieras genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Rapporteringen om och tillsynen över finansieringen har nya drag och därför vill man satsa på att aktörerna verkställer planen i samarbete.
Ett läroboksliknande samarbetsprojekt
Finansministeriets statssekreterare kanslichef Juha Majanen och Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen.
I anförandena under evenemanget återkom två teman: samarbete och att lära sig nytt. Temana lyftes fram genast i början när Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen öppnade mötet: “Mitt kärnbudskap är att vi gör det här tillsammans”.
Laitinen redogjorde för det goda samarbetet med finansministeriet i en situation där Statskontoret i snabb takt började genomföra de nya uppgifter som anvisats det.
Ministeriet gav Statskontoret i uppdrag att bygga upp en datasystemhelhet för de myndigheter som beviljar finansiering ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Dessutom fick Statskontoret i uppdrag att betjäna stödmyndigheterna, att övervaka medelsanvändningen och att sköta rapporteringen till finansministeriet.
Uppgifterna blev officiella på sommaren när den nationella lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022) trädde i kraft den 4 juli 2022. Arbetet för att främja helheten har dock pågått redan sedan i fjol.
“Utifrån vad som hittills varit fallet kan jag säga att detta har varit ett läroboksliknande samarbetsprojekt med en tydlig roll mellan verkställandet och de strategiska frågorna”, sammanfattade Timo Laitinen.
Utbetalningarna från EU grundar sig på uppnåendet av målen
Laura Vartia, finansråd vid finansministeriet.
“Uppdraget har varit nytt även för finansministeriet, så tack till alla som deltagit, särskilt till Statskontoret. Utan ert kompetenta agerande hade detta inte kunnat göras”.
Med dessa ord inledde Laura Vartia, finansråd vid finansministeriet, sitt anförande.
I sitt anförande gick Vartia igenom strukturen i Finlands plan för återhämtning och resiliens och principerna för utbetalning.
Åtgärderna i Finlands plan för återhämtning och resiliens grundar sig på fyra pelare: grön omställning; digitalisering; sysselsättning och kompetens samt social- och hälsovårdstjänster. De får sammanlagt cirka 1,8 miljarder euro i stöd från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).
Laura Vartia berättade att utbetalningarna från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens grundar sig på uppnåendet av delmålen och målen.
“Utbetalningarna grundar sig på dem, inte så mycket på uppföljningen av kostnaderna.”
Uppföljningen av målen rapporteras till Europeiska kommissionen två gånger per år. I samband med betalningsbegäran verifieras att målen har uppnåtts. En investering eller reform har i allmänhet totalt tre delmål och mål.
Finlands första betalningsbegäran kommer att göras i slutet av 2022.
“För att få pengar måste det finnas en viss dokumentation.”
Trovärdiga tillsyns- och granskningsarrangemang som krav
Vartia berättade att trovärdiga tillsyns- och granskningsarrangemang samt datasystem också krävs av alla medlemsländer.
“Varje myndighet som beviljar finansiering ska dessutom utarbeta en beskrivning av förvaltnings- och tillsynsarrangemangen, för vilken en enhetlig mall har utvecklats. Myndigheterna har kommenterat den och den införs under hösten.”
Aktörernas uppgifter och roller
Statskontorets projektchef Vesa Hagström gick under sitt anförande igenom de olika aktörernas uppgifter och roller.
Finansministeriet har helhetsansvaret för genomförandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens. Av de aktuella ärendena har ministeriet ansvar för bland annat de operativa arrangemangen, EU-rapporteringen och Finlands betalningsbegäranden.
Finanscontrollerfunktionen är en oberoende revisor som tar fram ett revisionssammandrag för EU.
Stödmyndigheten ansvarar för att bevilja stödet samt för att följa upp, övervaka och granska användningen av stödet. Stödmyndigheten utarbetar också en beskrivning av förvaltnings- och tillsynssystemet och en förvaltningsförklaring.
Statskontoret bygger up centraliserade datasystem för uppföljning samt ger råd och stöd i användningen av dem. Statskontoret ansvarar för att verifiera, övervaka och rapportera användningen av stödet samt för att hantera avvikelser.
Det ansvariga ministeriet utför tillsyn på förvaltningsområdesnivå och utarbetar en förvaltningsförklaring.
Förvaltnings- och tillsynssystemet är ett antal tillvägagångssätt, inte enbart ett dokument
Vesa Hagström lyfte fram att förvaltnings- och tillsynssystemet inte är enbart ett dokument utan ett antal tillvägagångssätt, med hjälp av vilka tillsynen utförs på olika nivåer. Statskontorets tillsynsåtgärder inriktas i huvudsak på stödmyndigheterna. Stödmyndigheterna ansvarar för tillsynen över stödmottagarna. Finanscontrollerfunktionen utarbetar för sin del ett revisionssammandrag som fogas till Finlands betalningsbegäran.
“För närvarande utförs tillsynen enligt den godkända tillsynsplanen”, preciserade Hagström.
Statskontoret är också en av stödmyndigheterna. Statskontorets RRP-datasystem är en av de åtgärder som finansieras med EU:s återhämtningsfacilitet. Den första granskningen gäller Statskontoret.
“Jag rapporterade via Hankesalkku-systemet och jag fick reprimander, så jag måste komplettera lite. Rapporteringen är alltså bekant även för oss”, smålog Hagström.
Uppgifterna ska vara uppdaterade för att en betalningsbegäran till Finland ska kunna göras
Hagström påminde om att en betalningsbegäran inte kan göras om uppgifterna i systemen inte är aktuella.
”Verkställandet har pågått redan i ett år, så det finns mycket information som ska rapporteras angående bland annat stödmottagarna och stödmottagarnas förmånstagare. Statskontoret utfärdade en föreskrift om inlämnande av uppgifter och tidsfristen den 15 juli 2022.”
“Finlands betalningsbegäran till EU är beroende av att dessa uppgifter är uppdaterade i systemen. Om de inte är det, kan betalningsbegäran inte göras”.
På Statskontorets servicewebbplats finns en heltäckande och uppdaterad databank
Hagström gick igenom material som finns på Statskontorets servicewebbplats. På servicewebbplatsen finns verktyg i stor utsträckning just för stödmyndigheterna: grundläggande information, anvisningar, instruktionsvideor om användningen av systemen, svar på vanliga frågor, inbjudningar till evenemang och nyheter.
Han uppmanade också alla stödmyndigheter att genomföra kursen Suomen elpymis- ja palautumissuunnitelma – Miten uudistuksia ja investointeja seurataan? (Finlands plan för återhämtning och resiliens – Hur följs reformer och investeringar upp?) (på finska) i eOppiva.
Kursen ger en introduktion i hur stödmyndigheterna ska utvärdera och rapportera projekt som finansieras av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). I utbildningen beskrivs också hur användningen av stödet övervakas och granskas. Att genomföra kursen räcker uppskattningsvis 45–60 minuter.
“Vi undviker byråkrati i det dagliga arbetet”
Mari Näätsaari, chef för Statskontorets enhet Statsunderstödstjänster, och Vesa Hagström, projektchef.
Åhörarna frågade om Hagström är orolig för något. Han sade sig inte vara särskilt orolig för någonting, men lyfte fram arbetsmängden.
“Myndigheterna orsakas visserligen administrativt arbete i någon mån, eftersom mängden information som ska rapporteras är väldigt stor. Vi försöker dock i gott samarbete utveckla metoder för att allt ska gå så enkelt som möjligt.”
Hagström hoppas att ämbetsverken skulle se de frågor som gäller RRF-finansiering som viktiga och att de inte skulle lämna till exempel rapporteringen till sista dagen.
“Då har även Statskontorets sakkunniga bättre möjligheter att bistå stödmyndigheterna.”
Vesa Hagström lyfte fram smidigheten och samarbetet mellan aktörerna som viktiga framgångar, något som åhörarna också frågade om.
“Inledningsvis befann vi oss i en situation där kraven ändrades varje vecka. Vi var tvungna att snabbt söka ny riktning. Vi arbetar i cykler om en vecka och kan reagera snabbt. Vi har lyckats bra med det.”
“Samarbetet mellan olika aktörer har också varit exceptionellt bra. Vi undviker byråkrati i det dagliga arbetet.”
Målet är en systemisk förändring
Som avslutning på evenemanget talade finansministeriets statssekreterare, kanslichef Juha Majanen. I sitt tal betonade han effektivitet och resultat.
“Vi söker uttryckligen effektivitet och systemisk förändring, märkbar inverkan på vår välfärd genom ekonomisk tillväxt.”
“Detta [verkställandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens] grundar sig på att vi uppnår resultat. Förvaltnings- och tillsynssystemets uppgift är att stödja detta mål”, fortsatte han.
Även Majanen lyfte fram samarbetets betydelse: “Vi gör detta tillsammans, inte i olika läger.”
“Vi vill vara det land som får sin betalningsbegäran godkänd utan problem”, avslutade Majanen sitt anförande.
Text: Johanna Tjäder
Bilder: Johanna Tjäder och Mari Näätsaari
