I hela världen sätts stabiliteten och ändringsuthålligheten i samhällena på prov av utarmningen av naturens mångfald och klimatförändringen, det växande hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin, arbetslösheten, flyttningsrörelsen och de nya utmaningarna i välbefinnandet. Dessa besvärliga och komplexa problem försöker man lösa genom att arbeta för att uppnå Förenta nationernas (FN) mål för hållbar utveckling.
Dessa globala mål är omfattande och ambitiösa. För att uppnå effektivitet behövs flera olika aktörer och gärningar samt flera samtidiga förändringar. På samma sätt som företagen måste statsförvaltningens organisationer kunna identifiera och berätta för sina intressentgrupper hur deras verksamhet påverkar miljön ur både en ekologisk och samhällelig synvinkel. Detta omfattar i väsentlig grad även beskrivningen av hur organisationens verksamhet är kopplad till stora strategiska effektivitetsmål, såsom FN:s mål för hållbar utveckling.
Den internationella utvecklingens framtidsmål återspeglas i 17 av FN:s mål för hållbar utveckling, som är indelade i 169 delmål. Vid sidan av verksamhetsmodeller som främjar uppnåendet av målet är det minst lika viktigt att identifiera ifall något i den egna verksamheten fördröjer uppnåendet av ett mål för hållbar utveckling och om möjligt undanröja sådana hinder. En granskning av korskopplingar mellan FN:s mål för hållbar utveckling, som har identifierats som betydelsefulla för den egna verksamheten, kan öka organisationens förståelse till exempel för spänningarna mellan det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.
Ansvarsrapporteringen stärker förståelsen för det egna arbetets effekter
Rapporteringen om ansvarighet kan underlätta identifieringen av den egna verksamhetens effektivitet, eftersom ansvarsrapporten är ett viktigt verktyg för struktureringen av målen för hållbar utveckling och för uppföljningen av utfallet. Produktionen av samhällelig och miljömässig nytta kan åskådliggöras med hjälp av en effektivitetskedja. I den beskrivs till exempel hur ämbetsverkets verksamhet eller service förändrar människors liv eller miljö och hur förändringarna upprepas mer vidsträckt i hela samhället och främjar uppnåendet av målen för hållbar utveckling i en större skala.
För att uppnå effektivitet behövs flera olika aktörer och gärningar samt flera samtidiga förändringar.
Grunden för ansvarsrapporteringen bygger på att statsförvaltningen identifierar målen för den egna verksamheten, presenterar resultaten och utvärderar hur resultaten bidrar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. En enskild aktör behöver alltså inte kunna bevisa att dess verksamhet löser ett komplicerat problem. Organisationen måste dock kunna berätta hur dess verksamhet leder till en sådan förändring som för sin del kan främja uppnåendet av effektivitetsmålet.
När man ställer upp mål för den egna verksamheten för att främja uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling är det bra att komma ihåg att målen ska utformas till mätbar form. Då kan man bekräfta att de har uppnåtts. I ett ekosystem som byggts upp kring ett gemensamt mål, till exempel ett av FN:s mål för hållbar utveckling, sammanflätas de olika aktörernas effektivitetskedjor. Med tanke på uppnåendet av helhetsbilden är det särskilt viktigt att rapportera om effekterna för varje ministerium, ämbetsverk och inrättning.
Privat kapital till hjälp för att åstadkomma effekt
Den offentliga sektorn kan inte ensam lösa globala hållbarhetsutmaningar. Aktörer inom den privata och tredje sektorn har en central roll i att skapa, genomföra och finansiera lösningar. Samhällelig investering, där man utöver ekonomisk avkastning eftersträvar mätbar samhällelig eller miljömässig nytta, ökar sin popularitet. Många vill investera i projekt och företag som utgör en del av lösningen på samhälleliga utmaningar.
När man förutom offentliga aktörer även får privata aktörer och aktörer inom tredje sektorn att inrikta sin verksamhet och finansiering på att uppnå gemensamma mål, är det möjligt att lösa även stora utmaningar.
Den offentliga sektorns uppgift är att ställa upp mätbara mål och på så sätt möjliggöra uppkomsten av ekosystem kring målen. När man förutom offentliga aktörer även får privata aktörer och aktörer inom tredje sektorn att inrikta sin verksamhet och finansiering på att uppnå gemensamma mål, är det möjligt att lösa även stora utmaningar. Varje aktör ska kunna påvisa effekterna av sin egen verksamhet på helheten och identifiera samarbetsinstanser. Det är viktigt att utveckla ekosystemen gemensamt mellan olika sektorer.
Verksamhetsmodeller för att bygga upp finansieringsekosystem kring FN:s mål för hållbar utveckling utvecklas som bäst till exempel i projektet Finansieringsekosystem för hållbar utveckling som koordineras av ANM. Pilottestning av ekosystem skapas i synnerhet kring målen för ett koldioxidneutralt samhälle, hållbara vattenlösningar, jämlik utbildning och ett hållbart livsmedelssystem.
Resultatmål, information och ekosystem
I framtiden kommer miljö- och samhällsrelaterade utmaningar att lösas allt mer genom samarbete mellan privata och offentliga aktörer och finansiering. För detta behövs klara resultatmål, information om effekterna av olika funktioner och ekosystem där aktörerna förbinder sig att uppnå det gemensamma målet. Det finns mycket att göra, men det finns stöd att tillgå.
Ansvarsrapporteringen samlar information om vilken roll varje aktör inom statsförvaltningen själv har identifierat för att främja FN:s mål för hållbar utveckling. Rapporten fungerar inte bara som informationsförmedlare för externa intressentgrupper om det arbete som utförs för att uppnå målen och om hur arbetet framskrider, utan den uppmuntrar också aktören till ett allt mer ambitiöst ansvarsarbete. Statskontoret utvecklar statens ansvarsrapportering i syfte att få en så enhetlig rapportering som möjligt. Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling vid arbets- och näringsministeriet hjälper å sin sida aktörer inom den offentliga förvaltningen att skaffa de önskade effekterna och utnyttja privat kapital för att åstadkomma effekterna.
Vad är Agenda2030?
FN:s Agenda 2030 är ett globalt program för hållbar utveckling som kräver ambitiösa åtgärder för rättvisa, miljö och ekonomisk hållbarhet. Målen för hållbar utveckling är ett antal mål vars syfte är att ge riktningen för den internationella utvecklingens framtid. Med hjälp av målen strävar man efter att trygga nuvarande och kommande generationers möjligheter till ett gott liv. Finland är ett av de första länderna som i juli 2016 rapporterade om sina planer för genomförandet av Agenda 2030 på FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling.
Förberedelse till statsförvaltningens enhetliga ansvarsrapportering >
Vad är samhällelig investering?
Samhällelig investering handlar om att lösa samhälleliga utmaningar på ett nytt sätt. Det centrala är att det privata kapitalet inte bara eftersträvar ekonomisk avkastning utan också mätbar samhällelig nytta. Världsmarknaden för investeringar i samhällsutveckling har vuxit kraftigt under de senaste åren och uppgår idag till cirka 500 miljarder US dollar. Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling vid arbets- och näringsministeriet hjälper aktörer inom den offentliga förvaltningen att använda verktyg för samhällelig investering.
Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling (arbets- och näringsministeriet) >
Blogginlägg har skrivits av Henni Purtonen, Statskontoret och Anna Tonteri, arbets- och näringsministeriet.
