Skrivet av Henni Purtonen
Morgonsolens strålar sträcker sig mot dagstidningen på köksbordet. Tidningens första sida pryds av en reklam för ett företag som stoltserar med sin ansvarighet. Ansvar verkar nuförtiden vara ett viktigt värde för alla organisationer. Liksom man för några år sedan talade om digitaliseringssprånget, har ansvarstagande affärsverksamhet eller att tampas med globala utmaningar som fattigdom eller bristande naturresurser blivit en trend som delar in organisationer i vinnare och förlorare.
En ansvarig organisation förstår hur dess verksamhet påverkar samhället på olika nivåer. Den kan analysera ansvarstagandets olika dimensioner, såsom sina tjänsters kvalitet, utsläpp från dess verksamhet och vilka ekonomiska effekter dess lösningar har. Förenta nationernas (FN) globala mål för hållbar utveckling (SDG) har blivit en internationellt känd och erkänd referensram, som används av företag, investerare och aktörer inom den offentliga och den tredje sektorn för att jämföra den egna nivån av ansvar.
Ledarskap baserad på kunskap leder till bättre beslut
Ansvarsrapporten är en viktig informationskälla för intressentgrupper. I den synliggörs hur organisationen tar sitt ansvar i verksamheten. Ansvar och den hållbara utvecklingens värden är i bästa fall utgångspunkten för organisationens hela verksamhet. När man inom organisationen kan identifiera de delområden av ansvarighet som är mest väsentliga med tanke på dess kärnverksamhet och förhållandena mellan dem kan man bättre förstå till exempel spänningar mellan ekonomiskt ansvar och miljöansvar.
I en värld fylld av ömsesidiga beroendeförhållanden sammanflätas dimensionerna av socialt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar på många olika sätt. Det är nödvändigt att förstå kopplingarna mellan dem. Det är det enda sättet en organisation kan identifiera sin verksamhets samhälleliga inverkan och bedöma hur man i framtiden kunde minska på de negativa effekterna av verksamheten.
Ansvarsrapporteringen hjälper organisationerna att utvidga sitt kunskaps- och dataunderlag, vilket bidrar till bättre beslutsfattande.
Ansvarsrapporteringen hjälper organisationerna att utvidga sitt kunskaps- och dataunderlag, vilket också bidrar till bättre beslutsfattande. Frågor om ansvar påverkar verksamheten i alla organisationer på lång sikt. Därför är det en väsentlig del av riskhanteringen att inkludera dem i beslutsfattandet. En intressant fråga är vad för information som går förlorad ifall organisationen inte rapporterar om ansvar.
Lagstiftningen stärker ansvarstagande investeringar och en hållbar europeisk ekonomi
Ansvarsrapportering är ett sätt att göra ansvar transparent, ledningsbart och mätbart. Först måste man ställa upp mål och den vision som organisationen siktar på. I Statskontorets projekt Ansvarighet synliggjord skapas just nu en mer enhetlig rapporteringsram för statens ansvarsrapportering, så att man i framtiden får en bättre helhetsbild av ansvarsfullheten hos olika ämbetsverken.
Genom att ställa upp mål och mäta inverkan av verksamheten kan organisationen hållas uppdaterad om resan mot målet. Målet är att den årliga ansvarsrapporten med tiden ska bli ett gemensamt uppföljningsverktyg för de statliga ämbetsverken, och användas för att så objektivt som möjligt utvärdera uppnåendet av målen under årens lopp.
I ansvarsrapporteringstävlingen som nätverket för företagsansvar Fibs arrangerade har vinnarnas ansvarsrapporter gemensamt deras starka fokus på en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Det här är knappast av en slump: Sanna Marins regeringsprogram har ju till exempel också satt upp som ett av sina huvudmål övergången till ett samhälle utan fossila bränslen. Även Europeiska unionen (EU) har publicerat olika ställningstaganden och rekommendationer kring företagsansvar. Dessutom funderar man inom EU just nu med hjälp av programmet för hållbar finansiering hur kapitalet kunde kanaliseras till mer hållbara investeringar.
Att ställa upp mål för ansvar och hållbar utveckling på EU-nivå fastställer i stor grad också medlemsstaternas nationella målsättningar. Programmet för grön utveckling som Europeiska kommissionen startat, Green Deal, svarar på många av EU:s utmaningar kring hållbar utveckling. Genom den försöker EU bygga ett välmående och rättvist samhälle där alla medborgare får delta samtidigt som man minskar på utsläppen och förbättrar EU:s konkurrenskraft och förutsättningar för ny tillväxt. Programmet kunde ses som en slags strategi för unionens hållbara utveckling på lång sikt.
Mer helhetsinriktat tänkande och kompetenser
Allting har sin början i att ansvar införlivas i organisationens värden – inte bara i fina tal, utan på en strategisk nivå.
För att uppnå effektivitet på längre sikt krävs det att man förändrar synen på vad samarbete är och förebygger silo-tänkande. De som klarar sig bäst är de som bland de första identifierar möjligheterna att kombinera sina kompetenser över sektors- och förvaltningsområdesgränserna.
Ansvar och hållbar utveckling som begrepp hjälper till att gestalta verksamhetens eller beslutens inverkan under en längre tid över generationerna. Frågor kring ansvarighet är ett sätt för organisationen att styra sitt ställningstagande och bedöma sitt eget förhållande gentemot till exempel kampen mot hungersnöd eller klimatförändringen eller möjligheterna kring den cirkulära ekonomin.
Globala drivkrafter och begränsade naturresurser uppmanar var och en att fundera på hur organisationen kan skapa värde och, å andra sidan, hur ansvar kan utveckla organisationen. Allting har sin början i att ansvar införlivas i organisationens värden – inte bara i fina tal, utan på en strategisk nivå. Det är det enda sättet att garantera att ansvar inte bara blir något som ämbetsverken roar sig med på fritiden eller tomma löften. Verkligt ansvar är för värdefullt för att gå förlorad.
