Prognostisering av förändringar i lagstiftningen om händelser i och lagstiftning om verksamhetsmiljön, påverkan av det finska samhället samt myndighetsverksamhet på basis av ansvarighet är kritiska faktorer även i en värld som beprövas av coronakrisen. Rapportering om ansvarighet breddar kunskapsbasen och stödjer ledande.
Statskontoret har uppdaterat innehållet av sin webbplats och servicesidorna har nu konkreta steg för främjande av arbetet kring ansvarighet hos staten. Målet på lång sikt är att en viss del av rapporteringen om ansvarighet blir en del av årsrapporteringen om verksamheten hos ministerier, statliga ämbetsverk och institutioner. Statskontoret avancerar på kort sikt mot målet genom att hösten 2020 ge bokföringsenheterna en instruktion om utformandet av rapporter om ansvarighet.
Statskontorets instruktion ger inte någon specifikation i fråga om arten av målen för hållbar utveckling hos olika sektorer inom förvaltningen eller hur de ska verkställas. Respektive ministerium eller ämbetsverk väljer själv de förhållanden som det rapporterar, dvs. de allra mest väsentliga ekonomiska, sociala eller miljömässiga effekter som det vill berätta om. Syftet med Statskontorets instruktion är att ge en enhetlig praxis och ram för rapportering, med vilken ministerierna och ämbetsverken kan ge konsekvenserna av sin verksamhet mer transparens.
Vad är ansvarighet hos staten?
Enligt Statens revisionsverks (SRV) utredning (14/2019) (på finska) har hållbar utveckling tagits upp i budgetförslaget, men utan att ha styrt den ekonomiska planeringen. Slutsatserna i slutrapporten (19.5.2019) (på finska) om pilotprojektet för Statskontorets ansvarighet stödjer revisionsverkets rekommendationer: om målet är att få hållbar utveckling och ansvarsfrågor att styra policyinnehåll tydligare, bör ministerierna mer systematiskt analysera om deras verksamhet följer hållbar utveckling.
Det som ämbetsverken gör via såväl sitt lagstadgade uppdrag som kärnverksamheten inom sina ämbetsverk skapar de största konsekvenserna för samhället. När varje part gör vad den bäst kan, åstadkommer man den största möjliga nyttan på samhällelig nivå.
En viktig observation visavi det statliga projektet för rapportering om ansvarsfullhet är även att målen för hållbar utveckling i regel har förenats med ministeriernas bestående uppdrag. Detta innebär dock inte att målen för hållbar utveckling skulle styra ministerierna till att agera på ett annat sätt än vad de annars hade gjort. Statskontorets instruktion för utformande av rapporter om ansvarighet är ägnad att möta detta genom att tydligt specificera vad ansvarighet innebär hos staten.
I rapporten om ansvarighet borde varje ministerium och ämbetsverk via verkställigheten av sitt eget lagstadgade uppdrag granska de samhälleliga eller världsomfattande konsekvenser som uppstår ur dess verksamhet. Synvinkeln i rapporten om ansvarighet på verksamheten inom ministeriet eller ämbetsverket i fråga skiljer sig således från den i verksamhetsberättelsen, som även rapporterar verksamhetens resultat och samhälleliga konsekvenser. Målgruppen för rapporten om ansvarighet är således inte densamma som för verksamhetsberättelsen.
Coronakrisen har utsatt strukturerna hos den finländska välfärdsstaten för prövningar. Krismyntets frånsida har dock en möjlighet som inte bör gå förlorad. Internationella utmaningar som klimatförändringen, utmärglingen av naturens mångfald eller problemen i utvecklingsländerna tenderar att skapa nya kriser, som kan spridas och reflekteras till olika delar av världen. Ytterst djupa tankar i fråga om att stödja såväl kontinuiteten i samhällets funktioner som dess välfärd har framhävts under aktionerna för att stävja coronakrisen.
Vägen för rapportering om ansvarighet inom staten
Under ett webbinarium, Ansvarighet synliggjord (på finska), granskar man vad ansvarighet är hos staten och varför den borde rapporteras. Under webbinariet går man igenom såväl erfarenheterna från pilotskedet av projektet för rapportering om ansvarighet som tankar om framtiden för rapportering om ansvarighet inom staten. Under webbinariet kommer man också att presentera ett preliminärt innehåll av Statskontorets instruktioner, som publiceras i höst.
Efter coronakrisen kommer det att behövas fler vägvisare och inspiratörer än tidigare. Utvidgningen av ansvarsrapporteringen på statsnivå är en utmärkt möjlighet för Finland att stärka sin föregångarställning som ansvarig pilot och sporra Europeiska kommissionen att i framtiden rapportera om hur man till exempel med EU:s budget eller politik främjar verkställigheten av målen för den hållbara utvecklingen. Hur kommer det finska samhället eller Europa att se ut i framtiden?
Mer information:
Katri Kanerva, tfn 0295 503 364, katri.kanerva(at)valtiokonttori.fi
Henni Purtonen, tfn 0295 502 017, henni.purtonen(at)valtiokonttori.fi
