Obligationspriserna på statslånemarknaden anpassades till högre räntör, mend efterfrågan på fisnka statslånebreven var fortsatt stark. Stödpaketen i många europeiska länder, som kompenserar för den avtagande ekonomiska tillväxten och de stigande energipriserna, överför energikrisen till den europeiska statslånemarknaden, där det kommer finnas ett enormt utbud och en hög konkurrens år 2023.
År 2022 genomförde finska staten framgångsrikt ett emissionsprogram på 34,1 miljarder euro. Nettoupplåningen uppgick till 12,7 miljarder euro.
I slutet av 2022 uppgick statsskulden till 141,6 miljarder euro, dvs. 51,6 procent av BNP (51,2 procent 2021). Den offentliga skulden var 71,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (72,4 procent 2021).
I 2022 inträffade många saker samtidigt: Rysslands anfallskrig mot Ukraina, den efterföljande energikrisen, inflationen, de snabba räntehöjningarna och förändringen i penningpolitiken, när centralbankerna började avveckla sina exceptionella köpprogram. Även om marknaden redan före det ryska anfallet hade förberett sig på en höjning av räntenivåerna, skedde höjningen ändå mycket snabbare än väntat.
”De långa räntorna steg med tre procentenheter på tio månader och ovanpå det kom det ett enormt antal olika faktorer, vars inbördes beroenden ingen kunde se särskilt tydligt på förhand. Under året hände så mycket på en gång att det var mycket utmanande att skapa sig en helhetsbild”, berättar Teppo Koivisto, finansdirektör med ansvar för statens upplåning.
Stark kreditvärdering och en förutsägbar strategi är Finlands trumfkort på den konkurrensutsatta lånemarknaden
Höjningen av räntenivåerna har dock lett till att man nu efter en lång tid har sett en förändring på obligationsmarknaderna och en större allokering för ränteprodukterna. Det finns alltså god investerarefterfrågan på statliga lån, men när utbudet är stort är konkurrensen hård mellan emittenterna.
Enligt Koivisto framhäver situationen placerarnas roll. Detta syns i att stora staters och EU:s lån har varit lättsålda, när investerarna vill köpa stora andelar då det medför god utbytbarhet. För Finland, som mindre emittent, innebär detta att saker och ting måste göras på rätt sätt.
Även om 2022 var exceptionellt på finansmarknaden skedde inga förändringar i placerarallokeringen av statliga lån i Finland. Samma investerare litar fortfarande på Finland.
”Kreditklassificeringen måste naturligtvis vara i skick. Dessutom tryggar förutsägbarheten och stabiliteten investerarbasen. Därför upprepar Finland som emittent samma strategi år efter år”, säger Koivisto.
Specialtema energi: Finlands gröna övergång har redan kommit långt
Årsöversikten över statens skuldförvaltning sammanfattar finska statens upplåning och likviditetsförvaltning år 2022. Översikten som publicerades idag har ett specialtema: energi. Professor Veli-Pekka Tynkkynen har i sin översikt skrivit en artikel om Finlands ”Ruxit”, energisäkerhet och grön övergång, med betoning på hur främjandet av energiomvälvningen i hela Europa i fortsättningen förutsätter bättre förståelse för korskopplingar i den aktuella energikrisen. I årsrapportens andra temaartikel skriver arbets- och näringsministeriets överdirektör och energiavdelningens avdelningschef Riku Huttunen om den gröna övergången, där Finland redan har kommit långt.
Båda skribenterna bedömer att Finlands energisystem och samhället snabbt har anpassat sig till den nya situation som Rysslands energikrig skapat – tack vare god beredskap, försörjningsberedskapsarbete i toppklass och den gröna övergången som inletts i tid.
Enligt Teppo Koivisto visade år 2022 framför allt att marknaden och samhället har en ytterst god förmåga att anpassa sig till de nya förhållandena. När kriser uppstår börjar alla aktörer anpassa sig.
”Energikrisen är ett bra exempel på hur stora förändringar det är möjligt att göra under ett år.”
Bekanta dig med översikten på webben: statsskuld.fi/annualreview2022
