Experter inom statens ekonomiförvaltning samlades återigen i Finlandiahuset för statens ekonomiförvaltningsdag, som redan har blivit en tradition. Aktuella teman under 2019 har varit regeringsprogrammet, realtidsekonomi och kunskapsbaserad styrning. Under dagen berättades även om observationer från 2018 års revision, och man funderade över hur statens revisionsverksamhet skulle kunna utvecklas under de kommande åren.
Fler moln än vad prognoserna har antytt har hopat sig på den ekonomiska himlen över Europa. Den hämmade tillväxten inom världsekonomin återspeglar sig i Finlands ekonomi, vars tillväxt enligt de nyaste prognoserna kommer att minska från 1,5 procent till en procent under de närmaste åren.
Stora risker med långsam ekonomisk tillväxt
Störst osäkerhet orsakar utvidgningen av handelskriget mellan USA och Kina samt Storbritanniens eventuella utträde ur EU, en avtalslös brexit. Osäkerheten i verksamhetsmiljön återspeglas i företagens och konsumenternas förväntningar. Enligt finansministeriet kommer den offentliga konsumtionen och investeringar att ha stor betydelse för bruttonationalproduktens (BNP) tillväxt, i synnerhet nästa år.
För att garantera en hållbar konkurrenskraft, högre sysselsättning och produktivitet finns det skäl att fundera över hur företagens investeringar skulle kunna ökas. Samtidigt bör organisationerna i fortsättningen även noggrannare analysera huruvida deras verksamhet och förberedda åtgärder stämmer överens med hållbar utveckling.
Förändringarna i världen kräver en ny typ av strategiskt tänkande, flexibilitet och förmåga att reagera på förändringar. Vår tids stora utmaningar håller sig inte inom ministeriernas förvaltningsområden. För att vi ska kunna lösa problemen behövs samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn samt strategiskt arbete över förvaltningsområdesgränserna.
Digitaliseringen utmanar revisionen
Statsförvaltningens revision förändras betydligt när automation, analys och den digitala utvecklingen skapar nya arbetssätt inom revisionsarbetet. Med hjälp av digitala material kan revisionen grunda sig på omfattande genomgång av transaktioner istället för att fokusera på enstaka urval. Digitaliseringen gör det möjligt att producera tillförlitligare uttalanden än tidigare på ett effektivare sätt.
Datas tillgänglighet och ordnandet av administrationen torde också vara den största utmaningen både internt inom revisionsmyndigheten och för statsförvaltningen i allmänhet. Trots förändringarna har revisorn fortfarande sin plats. Revisorn är den expert som ger betydelse åt de avvikelser som analysen lyfter fram.
Kunskapsbaserad styrning angår alla
Vid sidan av digitaliseringen går debatten kring kunskapsbaserad styrning och dess för- och nackdelar het. Inom organisationerna håller man å ena sidan på att drunkna i informationsflödet, medan man å andra sidan lider av brist på kunskap. Det centrala är hur den tillgängliga informationen utnyttjas. Information är kapital, vars värde stiger när det delas och förädlas.
Den offentliga förvaltningen innehar enorma informationsresurser. När användningen av dem underlättas ökar informationen samtidigt i värde. Detta skapar i sin tur möjligheter till ny affärsverksamhet, forskning och utbildning, varvid ännu bättre tjänster kan skapas för medborgarna.
Datas öppenhet och offentlighet stärks även av webbplatsen tutkihallintoa.fi, som öppnas i början av 2020 och där det finns information om kommunernas ekonomi samt om statsfinanserna, personalen och produktiviteten.
Framtidens ekonomiförvaltning sker i realtid
Nya digitala verktyg och analys erbjuder lösningar som det är skäl att ta vara på. Att samla in data och analysera den erhållna informationen öppnar nya möjligheter för att man ska kunna förbättra beslutsfattandet samt effektivisera förvaltningens verksamhet och öka dess transparens. Det är knappast överdrivet att påstå att kunskapsbaserad styrning är nyckeln till den offentliga sektorns produktivitet och utvecklingen av företagens affärsverksamhet.
Realtidsekonomin ger en möjlighet att ta stora kliv när det gäller produktivitet och service som gagnar både den offentliga sektorn och den privata sektorns organisationer samt medborgarna. Det har uppskattats att exempelvis införandet av nätfakturor och elektroniska kvitton (eKvitton) ger upphov till årliga besparingar på 300 miljarder euro inom Europeiska unionen, eftersom de gör de ekonomiska processerna smidigare och effektivare.
Tutkihallintoa.fi – ta del av betaversionen redan nu!
Mer information:
Statskontorets biträdande direktör Tanja Wistbacka, tfn 0295 503 293, tanja.wistbacka(at)valtiokonttori.fi
Vad är ekonomiförvaltningsdagen?Syftet med statens ekonomiförvaltningsdag är att erbjuda nya tankar om utvecklingen av organisationens ekonomiförvaltning. Målet är att dela information och kunskap om aktuella teman samt hjälpa experterna inom statens ekonomiförvaltning att bilda nätverk. Statens ekonomiförvaltningsdag ordnas en gång om året. I år fokuserade man särskilt på regeringsprogrammet under evenemanget. Därtill lyfte talarna fram hur man på statlig nivå kunde producera ännu mer betydelsefull och mångsidig information till stöd för beslutsfattandet. Statens ekonomiförvaltningsdag ordnades av finansministeriet, Statskontoret och HAUS. År 2019 hölls statens ekonomiförvaltningsdag den 14 november. |
