Statsfinanserna beskriver beloppet och strukturen för statens inkomster och utgifter. Staten får inkomster från skatter och avgifter samt från avkastning från aktier som staten äger. Största delen av utgifterna uppstår till följd av statens lagstadgade uppgifter. Om statens utgifter är större än inkomsterna täcks skillnaden med upplåning.

Det är bra att beakta att statsfinanserna kan definieras på olika sätt beroende på vem som talar om dem. Med statsfinanserna avses här inkomster och utgifter som antecknats i budgeten samt statliga fonder utanför budgeten. Uppgifterna baserar sig på statens centralbokföring.

En stor grupp experter från olika ämbetsverk arbetar med statsfinanserna:

  1. Riksdagen godkänner statsbudgeten och övervakar statsfinanserna. Riksdagen beslutar om beskattningen, utgifterna och den ekonomiska politiken.
  2. Finansministeriet ansvarar bland annat för budgetlagen och budgetförordningen som styr statens ekonomiförvaltning, för beredningen av statsbudgeten och för koncernriktlinjerna.
  3. Statskontoret styr statens ekonomiförvaltning och betalningsrörelse. Statskontoret sköter statens centralbokföring och överlämnar årligen ett förslag till statsbokslut till Finansministeriet.
  4. De övriga ministerierna ansvarar för sina respektive förvaltningsområden och för resultatstyrningen av dem. Ministerierna producerar information för Finansministeriet och medverkar i upprättandet av budgeten.
  5. Statens revisionsverk övervakar användningen och förvaltningen av statens medel. Revisionsverket granskar ministerierna och ämbetsverken samt rapporterar om sina iakttagelser till riksdagen. Revisionsverket säkerställer att statens medel används effektivt och lagenligt.

  • Statsfinanserna är en del av de offentliga finanserna

    Till statsfinanserna hör förutom inkomster och utgifter som antecknats i budgeten även statliga fonder utanför budgeten. Staten har elva fonder utanför budgetekonomin. De största av dem är Statens pensionsfond, Statens bostadsfond, Statens kärnavfallshanteringsfond, Försörjningsberedskapsfonden och Statsgarantifonden.

    Statsfinanserna = inkomster och utgifter som antecknats i budgeten samt statliga fonder utanför budgeten

    Statsfinanserna är en del av de offentliga finanserna. De offentliga finanserna består av offentliga samfund, till vilka hör bland annat staten, välfärdsområdena, kommunerna och samkommunerna, landskapet Åland samt lagstadgade arbetspensionsbolag och arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Finansministeriet ansvarar för Finlands statsfinanser.

  • Statskontoret sköter statens likviditet

    Statens likviditet bygger på tre faktorer: kassaförvaltningen, förmågan att uppta lån och betalningsrörelsen.

    Klicka på bilden för att se den större.

     

    En effektiv kassaförvaltning ger en inblick i inkomsterna och utgifterna. Staten använder ett kassaprognossystem där alla statliga enheter förutspår sina inkomster och utgifter. På inkomstsidan är i synnerhet skatteinkomstprognoserna viktiga, eftersom största delen av statens inkomster är skatteinkomster.

    Om statens utgifter är större än inkomsterna täcks skillnaden med upplåning. Staten tar upp lån för att täcka ett eventuellt underskott i statsbudgeten (och för att återbetala statsskuld som förfaller till betalning). Upplåningen syns både som ett inkomstflöde till och ett utgiftsflöde från statskassan, eftersom staten måste betala räntekostnader för sin skuld. God förmåga att uppta lån är en central del av statens likviditet, eftersom statens årliga behov av bruttoupplåning för närvarande är över 40 miljarder euro. Förmågan att uppta lån stödjer sig på ansvarsfull ekonomiskötsel, som återspeglas i statens höga kreditbetyg. 

    Betalningsrörelsen gör det möjligt att flytta pengar till och från statskassan. Staten hanterar centraliserat de inkommande och utgående betalningstransaktionerna från myndigheternas koncernkonton.

    Kassaförvaltningen är ett dagligt arbete för att säkerställa statens likviditet.

    I statens kassaförvaltning är stora dagliga kassaflöden typiska. De är förknippade med till exempel förfallodagar för skulden, betalningsdagar för kommunernas och välfärdsområdenas statsandelar och å andra sidan skatteinkomstdagar på inkomstsidan. Under 2023 var statskassan i genomsnitt 5,3 miljarder euro på månadsnivå. Egentliga kassaflöden visar både månatliga och årliga periodvisa mönster på grund av ett tidsglapp mellan inkomster och utgifter.

    Utöver stora kassaflöden deponeras och placeras statens likvida medel dagligen. Statens kassamedel deponerar dagligen i banker och placeras i objekt med låg risk. Som en samverkande effekt av kassaflödena och de kortfristiga depositionerna strömmar över tusen miljarder euro genom statskassan på årsnivå.

  • Statskontoret ansvarar för rapporteringen om statsfinanserna

    Klicka på bilden för att se den större.

     

    I frågor som gäller statsfinanserna betjänar Statskontoret statsförvaltningen, medborgarna, välfärdsområdena och kommunsektorn samt samfund och företag. Med hjälp av rapporter och öppna gränssnitt/öppna data som publicerats i tjänsten granskaförvaltningen.fi kan varje medborgare följa upp hur skattemedlen används och till exempel ta reda på bakgrunden till upphandlingar.

    Statsekonomins månadsöversikt

    I centralbokföringen samlas månatligen förutom bokföringsenheternas bokföringsuppgifter även bokföringsuppgifterna från de statliga fonderna utanför budgeten. Kalkyler och utredningar över de uppgifter som samlats in i centralbokföringen rapporteras månatligen i statsekonomins månadsöversikt, som publiceras i tjänsten Granskaförvaltningen.fi.

    Statens bokslut

    Statens bokföringsenheter upprättar årligen ett bokslut före utgången av februari. I bokslutet ingår budgetens utfallskalkyl, en intäkts- och kostnadskalkyl, en balansräkning samt bilagor till kalkylerna. I bokslutet ingår dessutom en verksamhetsberättelse. Statskontoret samlar bokföringsenheternas bokföringsuppgifter i statens centralbokföring och upprättar statsbokslutet utifrån dessa.

    Statskontoret lämnar ett förslag till statens bokslut till finansministeriet före utgången av mars. Statens bokslut bifogas till regeringens årsberättelse. Statens revisionsverk och riksdagens revisionsutskott sköter granskningen av statsfinanserna.

    Hur upprättas statens bokslut?

    Statens bokslut färdigställs i samarbete, men hur ska man läsa bokslutet och tolka dess tabeller? Bekanta dig med statens bokslut och videor, infografer och nyheter från olika år. Två följande videor svarar på dessa frågor. I videon används exempel från 2022 års statsbokslut. Genom att välja programtextning på svenska kan du titta på dessa finskspråkiga videorna textade på svenska.

    Video: Statens bokslut färdigställs genom samarbete (YouTube)

    Video: Bekanta dig med beräkningar och tabeller i statens bokslut (YouTube)

  • Statskontorets övriga uppgifter i den helhet som statsfinanserna utgör

    Statskontoret ansvarar för statens koncernredovisning och styr genomförandet av statens ekonomiförvaltning, upphandling och betalningsrörelse genom att meddela föreskrifter och instruktioner till bokföringsenheterna. Statskontoret utvecklar statens upphandlingsprocess genom digitalisering och ökad kostnadseffektivitet. Genom att delta i uppgifterna för programmet Hankinta-Suomi främjar Statskontoret de samhällsekonomiska effekterna av de medel som används för offentliga upphandlingar och hållbarheten i den offentliga ekonomin.

    Statskontoret främjar kunskapsbaserad ledning inom staten och producerar information och analyser om den offentliga förvaltningens ekonomi. Dessutom utvecklar Statskontoret kommunernas och välfärdsområdenas ekonomitjänst. Kalkyler och utredningar över de bokföringsuppgifter som samlats in i centralbokföringen rapporteras månatligen i statsekonomins månadsöversikt, som publiceras i tjänsten Granskaförvaltningen.fi.

    VISUALISERAD INFORMATION OCH ANALYSER I TJÄNSTEN GRANSKAFÖRVALTNINGEN.FI

    Statskontoret är också ansvarig myndighet för webbtjänsterna för statsunderstöd och ser till att webbtjänsterna utvecklas och upprätthålls samt ansvarar för användarstödet. I statsunderstödstjänsterna ingår tre webbtjänster: Sökunderstöd.fi, Administreraunderstöd.fi, Granskaunderstöd.fi.

  • Ta kontakt

    Hittade du inte den information som du sökte efter på sidan? Vill du fråga mer om statsfinanserna? Du kan kontakta Statskontoret på viestinta(at)valtiokonttori.fi, så söker vi en lämplig sakkunnig för att svara på din fråga.