Statsfinanserna beskriver beloppet och strukturen för statens inkomster och utgifter. Staten får inkomster från skatter och avgifter samt från avkastning från aktier som staten äger. Största delen av utgifterna uppstår till följd av statens lagstadgade uppgifter. Om statens utgifter är större än inkomsterna täcks skillnaden med upplåning.

Det är bra att beakta att statsfinanserna kan definieras på olika sätt beroende på vem som talar om dem. Med statsfinanserna avses här inkomster och utgifter som antecknats i budgeten samt statliga fonder utanför budgeten. Uppgifterna baserar sig på statens centralbokföring.

En stor grupp experter från olika ämbetsverk arbetar med statsfinanserna:

  1. Riksdagen godkänner statsbudgeten och övervakar statsfinanserna. Riksdagen beslutar om beskattningen, utgifterna och den ekonomiska politiken.
  2. Finansministeriet ansvarar bland annat för budgetlagen och budgetförordningen som styr statens ekonomiförvaltning, för beredningen av statsbudgeten och för koncernriktlinjerna.
  3. Statskontoret styr statens ekonomiförvaltning och betalningsrörelse. Statskontoret sköter statens centralbokföring och överlämnar årligen ett förslag till statsbokslut till Finansministeriet.
  4. De övriga ministerierna ansvarar för sina respektive förvaltningsområden och för resultatstyrningen av dem. Ministerierna producerar information för Finansministeriet och medverkar i upprättandet av budgeten.
  5. Statens revisionsverk övervakar användningen och förvaltningen av statens medel. Revisionsverket granskar ministerierna och ämbetsverken samt rapporterar om sina iakttagelser till riksdagen. Revisionsverket säkerställer att statens medel används effektivt och lagenligt.