Samtliga EU-länder måste lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens (RRP) så att de kan få finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).

Finland offentliggjorde sin plan för återhämtning och resiliens den 26  maj 2021. Planen är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.

Finlands program för hållbar tillväxt

Finlands program för hållbar tillväxt stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Programmet främjar

Finlands program för hållbar tillväxt stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Målet med programmet är att

• minska växthusgasutsläppen
• öka produktiviteten
• höja sysselsättningsgraden
• påskynda tillgången till vård
• främja regional och social jämlikhet och jämställdhet mellan könen.

Finlands program för hållbar tillväxt bygger på fyra pelare:

• Grön omställning
• Digitalisering
• Sysselsättning och kompetens
• Social- och hälsovårdstjänster

© Statsrådet

Programmet finansieras ur EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Återhämtningsinstrumentet indelas i sju program av vilka  faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) är det klart största.

> Bekanta dig med Finlands program för hållbar tillväxt (vm.fi)

© Europeiska unionen, 2022

Textversion:

Faciliteten för återhämtning och resiliens är central för EU:s återhämtningsplan – Next Generation EU. Den ger EU-länderna ekonomiskt stöd för att mildra coronakrisens sociala och ekonomiska konsekvenser.

Hur mycket pengar?

Next Generation EU totalt: 750 miljarder euro
Faciliteten för återhämtning och resiliens totalt: 672,5 miljarder euro

• facilitetslån: 360 miljarder euro
• facilitetsbidrag: 312,5 miljarder euro

Bidragsfördelningsnyckel

2021–2022 (70 %)

• arbetslöshet 2015–2019
• inverterat BNP-värde per capita
• befolkningsandel

2023 (30 %)

• nedgång i BNP i fasta priser 2020
• total nedgång i BNP i fasta priser 2020–2021
• inverterat BNP-värde per capita
• befolkningsandel

Alla siffror ovan uttrycks i 2018 års priser. I dagens priser uppgår finansieringsramen för Next Generation EU till 807,1 miljarder euro, inklusive 724 miljarder euro för faciliteten för återhämtning och resiliens (338 miljarder euro i bidrag; 386 miljarder euro i lån).

Hur ska pengarna användas?

Pengar som betalas ut till EU-länderna bygger på nationella återhämtnings- och resiliensplaner som omfattar reformer och offentliga investeringsprojekt. Planerna måste

• vara anpassade till EU:s prioriteringar och främja tillväxt, fler jobb och ekonomisk och social motståndskraft
• avspegla landsspecifika utmaningar och motsvara den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer
• stödja den gröna omställningen: minst 37 % av resurserna bidrar till klimatåtgärder och miljöhållbarhet
• främja digitaliseringen: minst 20 % av resurserna bidrar till EU:s digitalisering

Exempel på områden för reformer och investeringsprojekt som kan ingå i återhämtnings- och resiliensplanerna:

• digitalisering
• smart och hållbar tillväxt och sysselsättning för alla
• Next Generation EU-politiken
• hälsa och motståndskraft
• social och territoriell sammanhållning
• grön omställning

Hur fungerar det?

1. EU-länderna lämnar in utkast till återhämtnings- och resiliensplaner fr.o.m. den 15 oktober 2020.
2. EU-kommissionen diskuterar planerna med varje EU-land.
3. EU-länderna beräknas lämna in sina planer senast den 30 april 2021. Planerna får ändras längre fram.
4. Kommissionen bedömer planerna, som överlämnas till parlamentet och rådet.
5. Rådet bedömer och antar planerna på grundval av kommissionens förslag.
6. Rådet kan avbryta antagandet eller hålla inne utbetalningar vid betydande bristande efterlevnad.
7. Utbetalningarna till EU-länderna börjar. Förfinansiering på högst 13 % av bidragen och 13 % av lånen.
8. EU-ländernas lägesrapporter lämnas 2 ggr/år inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
9. Kommissionen rapporterar regelbundet om genomförandet till Europaparlamentet och rådet.
10. Oberoende utvärderingar 2024 och, i efterhand, senast 2028.

Tre viktiga datum för planerna

2020
Planerna kan innehålla åtgärder som inletts tidigast i februari 2020.

2023
Åtaganden om återhämtnings- och resiliensresurser för EU-länderna får gälla t.o.m. slutet av 2023.

2026
Reformer och investeringar ska genomföras senast 2026.

Statskontorets uppgift är att administrera och övervaka genomförandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens, dvs. RRP (Recovery and Resilience Plan). Uppgiften bygger på lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022) och lagen om statskontoret (15.2.1991/305).

Uppgifterna och befogenheterna fastställs i en lag om verkställandet av planen för återhämtning och resiliens, som bereds vid finansministeriet som bäst.

Statskontoret ansvarar för den datasystemhelhet som kommer att användas av de ministerier och ämbetsverk som kanaliserar EU-finansieringen. Statskontorets uppgift är även att styra över och övervaka dessa ministerier och ämbetsverk samt att rapportera till finansministeriet.

Statskontorets uppgift är också att rapportera till finansministeriet om hur målen och principerna för RRP har uppnåtts. Statskontoret kan göra tillsynsbesök hos myndigheter och projekt som beviljar understöd, samt vid behov ålägga ministerierna att utreda eventuella oklarheter och göra korrigeringar. Statskontoret underrättar finansministeriet om missbruk av medel samt lämnar vid behov uppgifter och utredningar till kommissionen och andra EU-tillsynsorgan som svar på deras begäran om information.

Statskontoret samarbetar med många intressentgrupper – samarbetet med ministerierna är det viktigaste. När den nationella lagen har trätt i kraft inleder Statskontoret verksamheten för ett tekniskt sekretariat, som består av personer som utsetts av ministerierna. Det tekniska sekretariatets uppgift är att säkerställa ett regelbundet samarbete mellan ministerierna och Statskontoret och stödja finansministeriet i samordningen av planen för återhämtning och resiliens.

> Läs mer på pressmeddelanden 10.1.2022: Det blir Statskontorets uppgift att administrera och övervaka verkställandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens