Statskontoret ger alla statliga ministerier, inrättningar och ämbetsverk anvisningar om att rapportera om sitt arbete för att främja hållbar utveckling med hjälp av statsförvaltningens gemensamma referensram. På den här sidan hittar du information om referensramen och ansvarsrapporteringen inom statsförvaltningen.
Statskontoret rekommenderar att ministerier, ämbetsverk och inrättningar årligen utarbetar en ansvarsrapport. Rapporten kan utarbetas på förvaltningsområdes-, ämbetsverks- eller bokföringsenhetsnivå. Statsförvaltningens gemensamma referensram för rapporterna gör det möjligt att göra ett sammandrag och granska organisationernas rapporter med varandra.
Ansvarsrapporterna ska publiceras senast i april följande år. De första ansvarsrapporterna som utarbetats enligt statsförvaltningens gemensamma referensram publicerades för 2021. Statskontoret publicerade ett sammandrag av rapporterna i oktober 2022.
SAMMANFATTNING AV RAPPORTERNA FÖR 2021 (PDF)
I ansvarsrapporten beskrivs hur organisationen främjar genomförandet av de 3–5 av Förenta nationernas (FN) mål för hållbar utveckling som organisationen identifierat i sin egen verksamhet. Varje organisation väljer själv vilka mål för hållbar utveckling den rapporterar om utifrån vilka mål den kan påverka mest genom sin kärnverksamhet.
Statskontoret sammanställer tillsammans med koncernaktörerna en bedömning av statsförvaltningens koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket är en del av dendatabank som Statskontoret sammanställt och målet är att publicera databanken på webbplatsen Granskaförvaltningen.fi.
Den gemensamma referensramen för statsförvaltningens ansvarsrapporter grundar sig på FN:s handlingsprogram Agenda 2030. I ansvarsrapporten granskar organisationerna sin egen verksamhet i ljuset av de mål för hållbar utveckling som fastställts i programmet. Det viktigaste är att i rapporten beskriva tillvägagångssätten och praxisen för att genomföra organisationens lagstadgade uppgifter.
Genom att utnyttja rapporteringsramen informerar organisationerna inom statsförvaltningen det övriga samhället och intressentgrupperna om sitt ansvarsarbete. Samtidigt synliggör organisationerna också sitt eget arbete för de anställda i organisationen. Inom statsförvaltningen rapporteras både handavtryck och fotavtryck.
Verksamhetens handavtryck: Kärnan i rapporten är de positiva effekter som organisationen genom sin egen verksamhet åstadkommit gällande målen för hållbar utveckling. Varje organisation identifierar de mål för hållbar utveckling som organisationen kan påverka mest genom sin verksamhet.
Verksamhetens fotavtryck: De direkta effekterna av den egna verksamheten för verksamhetsmiljön beskriver organisationens fotavtryck.
Analys: I rapporten är det också viktigt att berätta hur organisationen har uppnått och har för avsikt att uppnå sina egna mål. Av ansvarsrapporten bör framgå för läsaren hur organisationen utvecklar sin egen verksamhet med tanke på hållbar utveckling.
Anvisningarna uppdateras vid behov, om detta informeras separat.
Finland har förbundit sig att genomföra handlingsprogrammet både i hemlandet och i internationellt samarbete. Därför utgör FN:s mål för hållbar utveckling en naturlig ram även för att rapportera om ansvar. Statskontorets anvisningar om ansvarsrapportering inom statsförvaltningen publicerades i september 2021. Den rapporteringsram som presenteras i anvisningarna har planerats i samarbete med flera aktörer inom statsförvaltningen
Statskontoret ordnar evenemang med anknytning till ansvarsrapporteringen. Alla representanter för ministerier, statens ämbetsverk och inrättningar har fritt tillträde till evenemangen. Under evenemangen får man höra korta anföranden också av sådana sakkunniga påverkare kring ansvar som arbetar utanför staten. Information om kommande evenemang hör du genom ansvarsnätverket!
Nyhetsbrevet om statens ansvarsrapportering publiceras två till fyra gånger per år. I brevet hittar du aktuella nyheter om hur statsförvaltningens ansvarsrapportering utvecklas. I nyhetsbrevet publiceras också blogginlägg om ansvar och hållbar utveckling.
Hittade du inte den information som du sökte efter på sidan? Vill du tipsa oss om ett ämne som du skulle vilja ha en workshop om eller har du kanske andra tankar om ansvarsrapporteringen inom statsförvaltningen? Statskontorets ansvarsteam tar gärna emot förslag och tankar. Du når ansvarsteamet på adressen vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi.
I rapporterna för 2023 använder sig organisationerna inom statsförvaltningen för tredje gången av en enhetlig referensram för ansvarsrapporteringen. På den här sidan samlar vi de publicerade ansvarsrapporterna enligt förvaltningsområde.
Mer information om ansvarsrapporterna fås av den organisation som utarbetat rapporten. Om du har frågor som berör statsförvaltningens anvisningar för ansvarsrapportering eller rapporteringspraxisen, kan du kontakta Statskontoret genom att skicka ett e-postmeddelande till: vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi.
Statskontoret gör en sammanfattning av ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter. I sammanfattningen sammanställs statsförvaltningens åtgärder för att främja en hållbar utveckling.
I sammanfattningen har vi samlat de ansvarsrapporter för 2023 som publicerats senast sommaren 2024 och som Statskontoret informerats om. I sammanfattningen granskas sammanlagt 57 rapporter, av vilka 52 har utarbetats av ministerier, ämbetsverk och inrättningar. Också Finlands skogcentral, Folkpensionsanstalten, HAUS kehittämiskeskus, Senatkoncernen och Arbetshälsoinstitutet har gjort en rapport i enlighet med Statskontorets anvisning.
Alla 17 mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 identifierades i ansvarsrapporterna som en del av verksamhetens handavtryck. Då statsförvaltningen granskas som en helhet märker man att handlingsprogrammet kan främjas i stor utsträckning inom statsförvaltningen. De mål som oftast identifierades i rapporterna för 2023 var mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna), 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), 12 (Hållbar konsumtion och produktion) och 16 (Fredliga och inkluderande samhällen).
Statskontoret stöder ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna i ansvarsrapporteringen och sammanställer en motsvarande sammanfattning varje år.
I rapporterna för 2022 använder sig organisationerna inom statsförvaltningen för andra gången av en enhetlig referensram för ansvarsrapporteringen. På den här sidan samlar vi de publicerade ansvarsrapporterna enligt förvaltningsområde.
Mer information om ansvarsrapporterna fås av den organisation som utarbetat rapporten. Om du har frågor som berör statsförvaltningens anvisningar för ansvarsrapportering eller rapporteringspraxisen, kan du kontakta Statskontoret genom att skicka ett e-postmeddelande till: vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi.
Statskontoret gör en sammanfattning av ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter. I sammanfattningen sammanställs statsförvaltningens åtgärder för att främja en hållbar utveckling.
I sammanfattningen har vi samlat de ansvarsrapporter för 2022 som publicerats senast i juni 2023 och som Statskontoret informerats om. I sammanfattningen granskas sammanlagt 56 rapporter, av vilka 52 har utarbetats av ministerier, ämbetsverk och inrättningar. Också Finlands skogcentral, Folkpensionsanstalten, Senatkoncernen och Arbetshälsoinstitutet har gjort en rapport i enlighet med Statskontorets anvisning.
Alla 17 mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 identifierades i ansvarsrapporterna som en del av verksamhetens handavtryck. Då statsförvaltningen granskas som en helhet märker man att handlingsprogrammet kan främjas i stor utsträckning inom statsförvaltningen. De mål som oftast identifierades i rapporterna för 2022 var mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion), 13 (Bekämpa klimatförändringarna) och 16 (Fredliga och inkluderande samhällen).
Statskontoret stöder ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna i ansvarsrapporteringen och sammanställer en motsvarande sammanfattning varje år.
SAMMANFATTNING AV RAPPORTERNA FÖR 2022 (PDF)
VISUALISERAT SAMMANDRAG AV DEN SAMMANFATTANDE RAPPORTEN (PDF)
I rapporterna för 2021 använde sig organisationerna inom statsförvaltningen för första gången av en enhetlig referensram för ansvarsrapporteringen. På den här sidan har vi samlat de publicerade ansvarsrapporterna enligt förvaltningsområde.
Mer information om ansvarsrapporterna fås av den organisation som utarbetat rapporten. Om du har frågor som berör statsförvaltningens anvisningar för ansvarsrapportering eller rapporteringspraxisen, kan du kontakta Statskontoret genom att skicka ett e-postmeddelande till: vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi.
Statskontoret gör en sammanfattning av ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter. I sammanfattningen sammanställs statsförvaltningens åtgärder för att främja en hållbar utveckling. Den första sammanfattningen publicerades i oktober 2022.
I sammanfattningen har vi samlat de ansvarsrapporter för 2021 som publicerats senast i juli 2022 och som Statskontoret informerats om. I sammanfattningen granskas sammanlagt 49 rapporter, av vilka 46 har utarbetats av ministerier, ämbetsverk och inrättningar. Också Folkpensionsanstalten, Senatkoncernen och Arbetshälsoinstitutet har gjort en rapport i enlighet med Statskontorets anvisning.
Alla 17 mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 identifierades i ansvarsrapporterna som en del av verksamhetens handavtryck. Då statsförvaltningen granskas som en helhet märker man att handlingsprogrammet kan främjas i stor utsträckning inom statsförvaltningen. De mål som oftast identifierades i rapporterna för 2021 var mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion), 16 (Fredliga och inkluderande samhällen) och 13 (Bekämpa klimatförändringarna).
Statskontoret stöder ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna i ansvarsrapporteringen och sammanställer en motsvarande sammanfattning varje år.
SAMMANFATTNING AV RAPPORTERNA FÖR 2021 (PDF)
VISUALISERAT SAMMANDRAG AV DEN SAMMANFATTANDE RAPPORTEN (PDF)
Statskontoret publicerade anvisningen Ansvarsrapportering i statsförvaltningen (VK/69429/00.00.00.01/2021) i september 2021. Anvisningen riktar sig till organisationerna inom statsförvaltningen, dvs. ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna. Anvisningen har utvecklats i samarbete med aktörerna inom statsförvaltningen. Eftersom organisationerna inom statsförvaltningen är betydande samhälleliga aktörer har de omfattande möjligheter att främja hållbar utveckling.
Utarbetandet av anvisningarna för Ansvarsrapportering i statsförvaltningen fick sin början när pilotprojektet Ansvarighet synliggjord inleddes i januari 2020 inom divisionen Ekonomi, kunskap och arbetsliv efter ett initiativ av Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen. Till pilotprojektet valdes ämbetsverk som var i olika skeden sinsemellan när det gällde ansvarsrapporteringen. Syftet var att utreda hurdan ansvarsrapportering som är möjlig att genomföra och vilka frågor man borde fokusera på.
Målen för pilotprojektet uppnåddes; i och med projektet fick man förståelse för ansvarsarbetets olika perspektiv, information om såväl ämbetsverkens förutsättningar som om de kommande stegen av rapporteringen. I november 2020 publicerades anvisningen Förberedelse till statsförvaltningens enhetliga ansvarsrapportering (VK/43766/00.00.01.06.01/2020), som senare har uppdaterats i ovan nämnda anvisning.
Gemensamma anvisningar gör det möjligt att få enhetliga rapporter organisationerna emellan. På statsförvaltningsnivå kan man sammanställa ett sammandrag av rapporterna och rapporterna kan också granskas parallellt.
Anvisningen riktar sig till organisationerna inom statsförvaltningen. Anvisningen är emellertid ingen förpliktande eller bindande handling. Målet är att uppmuntra organisationerna inom statsförvaltningen att beskriva sitt ansvarsarbete för intressentgrupperna på ett transparent sätt och med regelbundna mellanrum. Ett annat mål är att uppmuntra till så enhetlig rapportering som möjligt på statsförvaltningsnivå.
Ansvarsrapporten omfattar hela organisationens verksamhet. Det innebär att hela organisationen ansvarar för rapporteringsprocessen. För att genomföra detta är det viktigt att ledningen har förbundit sig till arbetet för att främja hållbar utveckling samt till ansvarsfull verksamhet och således förstår vikten av rapporteringen. Ett sätt att rapportera om ansvar är att inrätta en arbetsgrupp för samhällsansvar, där det ingår medlemmar från olika funktioner inom organisationen.
Statskontoret rekommenderar att statsförvaltningens organisationer årligen utarbetar en ansvarsrapport. Rapporten ska publiceras senast i april under kalenderåret därpå för att rapporten ska kunna beaktas i det sammandrag som Statskontoret sammanställer. Statskontoret ber att organisationen meddelar per e-post till vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi om publicering och i vilket format rapporten publiceras.
Statens revisionsverk eller Statskontoret kommer inte att granska ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter åtminstone tills vidare.
Inte heller inom den privata sektorn förpliktar lagstiftningen till granskning av företagens ansvarsrapporter. Kraven på kvalitet och tillförlitlighet vad gäller uppgifterna om företagens ansvar har dock ökat i och med skyldigheten att rapportera andra än ekonomiska uppgifter. I synnerhet stora bolag har svarat på detta krav genom att låta externa inspektörer kontrollera deras företagsansvarsrapporter.
Tillförlitlighet är en viktig del av varje organisations ansvarsrapportering. Även om granskningen av ansvarsrapporteringen kan öka intressentgruppernas förtroende för den rapporterade informationen, består tillförlitlig informationsproduktion också av andra faktorer. Ansvarsrapporteringens tillförlitlighet kan bedömas i ljuset av följande kvalitativa egenskaper: väsentlighet, omfattning, riktighet och jämförbarhet.
Även om ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapporter tills vidare inte granskas separat eller kontrolleras på annat sätt, bör man fästa särskild uppmärksamhet vid att producera så tillförlitliga uppgifter om ansvar som möjligt. Ansvarsrapportens tillförlitlighet påverkas av transparensen i verksamhetsbeskrivningen och mätningen av verksamheten under flera granskningsperioder, vilket gör det möjligt att följa med hur verksamhetens effektivitet utvecklas.
I Statskontorets anvisning ges en exempelmall för ansvarsrapporten, där man beskriver ett alternativ till struktur för ansvarsrapporten samt innehållet i rapportens olika delområden. Denna mall behöver inte användas som sådan, men det är värt att dra nytta av den när rapporten planeras. På så sätt blir det möjligt för olika organisationer att inkludera samma uppgifter om sin verksamhet i den mån enhetlig rapportering är möjlig.
Organisationen får sätta sin egen stämpel på ansvarsrapporten. Det vore dock bra om rapporten innehöll följande helheter, som sedan kompletteras med de centrala elementen inom den egna verksamheten.
Den rapporterande organisationen får själv bestämma i vilket format den genomför rapporten. De vanligaste publikationsalternativen är webbsideformat eller pdf-format. Man ska dock säkerställa att publikationen uppfyller tillgänglighetskriterierna. Oberoende av publikationsformatet ska uppmärksamhet fästas vid att rapporten är tydlig och lättläst.
Av ansvarsrapporterna 2021 gjordes 76 procent i pdf-format och 24 procent i webbsideformat.
Statskontoret drar inte upp riktlinjer för en viss längd för ansvarsrapporten. Det viktigaste är att rapporten är så tydlig och lättläst som möjligt. Om den rapporterade texten är längre än 30 sidor kan den lätt kännas tung och alltför lång. Den genomsnittliga längden på 2021 års ansvarsrapporter var cirka 22 sidor. Det finns dock många faktorer som påverkar rapportens längd, och viktigare än sidantalet är ändå vad rapporten innehåller och att väsentliga frågor lyfts fram.
Ämbetsverken har sina egna riktlinjer för publicering av språkversioner, så Statskontoret tar inte ställning till om språkversionerna publiceras samtidigt. När det gäller övervägandet av språkversioner är det också bra att beakta om det bland de viktiga intressentgrupperna för organisationen finns aktörer som utöver den finsk- och svenskspråkiga publikationen skulle betjänas av en engelskspråkig eller en annan språkversion.
Med handavtryck avses hur organisationens eget kärnarbete och de val som görs där kan främja hållbar utveckling genom att producera önskade, positiva effekter på miljön, människorna och samhället. I handavtrycket beskrivs hur organisationen i större utsträckning kan främja uppnåendet av målen för hållbar utveckling i samhället. Verksamheten inom statsförvaltningens organisationer påverkar den hållbara utvecklingen oberoende av om särskild uppmärksamhet fästs vid den eller inte. När man fäster uppmärksamhet vid att främja målen för hållbar utveckling kan man öka de positiva effekterna av den egna verksamheten på samhället, det vill säga öka handavtrycket av den egna verksamheten.
I ansvarsrapporten beskrivs handavtrycket i förhållande till FN:s viktigaste mål för hållbar utveckling och med avseende på organisationens verksamhet. Rekommendationen är att organisationerna ska identifiera de 3–5 mål för hållbar utveckling som de anser sig kunna påverka mest. Man kan påverka hur målen framskrider såväl genom att öka de positiva effekterna som genom att minska de negativa effekterna. På samhällsnivå uppnås den största nyttan när organisationerna fokuserar på de utmaningar för hållbar utveckling som de kan påverka mest.
Enligt Statskontorets anvisningar ska en organisation rapportera om 3–5 av de av FN:s hållbarhetsmål vars förverkligande organisationen anser att den bäst kan främja. Det är dock inte förbjudet att rapportera om fler mål än så. För att rapporten ska beskriva handavtrycket av organisationens verksamhet kan ändå det vara bra att endast fokusera på de av FN:s mål för hållbar utveckling som är viktigast ur den egna verksamhetens synvinkel.
Avgränsningen på 3–5 mål hjälper organisationen att fokusera på sin kärnverksamhet. Samtidigt hjälper det läsaren att få en uppfattning om vilka saker organisationen kan påverka mest genom sin egen verksamhet. Agenda 2030-målen är omfattande och en organisation kan inte genom sin kärnverksamhet ha någon betydande inverkan på annat än några mål, än mindre på alla 17 målen. Därför kan behandlingen av flera mål förbli ytlig.
Målet med rapporteringen är att berätta om verksamhetens tyngdpunkter, så valet av mål kräver prioritering. Kom ihåg att organisationens verksamhet säkert har någon form av inverkan på många andra – om inte till och med alla – mål. Organisationen kan identifiera genomslagskraften för flera mål, men endast rapportera om de viktigaste målen.
När FN:s mål för hållbar utveckling väljs ut är det viktigt att fokusera på organisationens kärnverksamhet ur perspektivet hållbar utveckling: Vilka mål för hållbar utveckling kan organisationen främja genom de val som görs i kärnverksamheten? Det är viktigt att fundera över målen utifrån organisationens uppgift i samhället. För att rapporten ska beskriva det mest betydande handavtrycket av organisationens verksamhet kan det vara bra att endast fokusera på de av FN:s mål för hållbar utveckling som är viktiga ur den egna verksamhetens synvinkel.
FN:s Agenda 2030 och dess 17 mål för hållbar utveckling är en global kompromiss om de utmaningar kring hållbar utveckling som staterna tillsammans har förbundit sig till att lösa. Målen och deras delmål är således inte heltäckande och lämpar sig inte som sådana för alla organisationer, till exempel då organisationen ställer upp mål för den egna verksamheten eller i ansvarsrapporteringen.
Även om delmålen för FN:s 17 mål för hållbar utveckling är mycket omfattande kan de inte täcka alla tänkbara metoder för att främja själva målen. Därför är det inte ändamålsenligt att låsa sig till delmålslistan i rapporteringen, utan det är bra att också berätta om annat arbete som görs för att främja uppnåendet av målet. I ansvarsrapporteringen är det väsentligt att informera intressentgrupperna om hur organisationen främjar hållbar utveckling. Om det inte finns något undermål som passar den egna verksamheten, men om verksamheten hänför sig till huvudmålet, ska det arbetet rapporteras. Då rapporterar man ”bredvid delmålen” i syfte att ge en heltäckande bild av verksamheten och för att inte låsa sig vid formuleringarna i delmålen. I rapporten kan man för tydlighetens skull nämna att denna fråga inte direkt hör till något delmål.
Tanken är att organisationen ska identifiera de viktigaste målen för sin egen verksamhet bland FN:s mål för hållbar utveckling och sedan rapportera årligen om dessa. För kontinuitetens skull är det bra om målen förblir desamma, så att både läsaren och organisationen kan följa med hur utvecklingen av målet framskrider. Verksamhetens tyngdpunkter kan dock förändras med tiden, varvid de mål för hållbar utveckling som behandlats i tidigare ansvarsrapporter inte längre är de allra viktigaste inom organisationens verksamhet. I en sådan situation kan det vara bra att ändra de mål som ska rapporteras. Ändringen bör dock övervägas noggrant, eftersom ansvarsrapporten ska beskriva organisationens mest betydande effekt på främjandet av hållbar utveckling. Den mest betydande effekten i statsförvaltningens kontext förändras inte så ofta att det skulle vara motiverat att byta mål årligen. Under de första åren av ansvarsrapporteringen blir dock den egna effekten på hållbar utveckling klarare och organisationens kompetens i anslutning till hållbar utveckling kommer sannolikt att öka snabbt. De val som gjorts i den föregående rapporten kan behöva ändras på grund av att man i takt med att erfarenheten och kompetensen har ökat också har preciserat uppfattningen om den egna effektiviteten kring utmaningarna för hållbar utveckling.
Organisationens fotavtryck hänvisar till de direkta ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som organisationens existens och verksamhet medför för dess verksamhetsmiljö. All verksamhet ger alltid upphov till ett fotavtryck och identifieringen av fotavtrycket förutsätter ofta en mångsidig granskning.
Det kan i vissa situationer vara en utmaning att skilja hand- och fotavtrycken från varandra. En organisations handavtryck kan vara en annan organisations fotavtryck och därför bör avtrycken alltid separeras från varandra ur den egna organisationens synvinkel.
Handavtrycket hänvisar till den effektivitet som uppnås genom organisationens kärnverksamhet. Handavtrycket svarar på frågan om hur organisationen genom sin kärnverksamhet kan främja uppnåendet av målen för hållbar utveckling. I samband med handavtrycket talar man ofta om att det finns skäl att öka handavtrycket – det handlar framför allt om att hitta sådana åtgärder som när de genomförs främjar målen för hållbar utveckling. Handavtrycket innebär ofta konkret främjande och inledande av sådana åtgärder som har positiva effekter på målen för hållbar utveckling. Det väsentliga är att identifiera den egna organisationens kärnverksamhet och dess koppling till målen för hållbar utveckling.
Fotavtrycket å sin sida svarar framför allt på frågan om hurdana direkta konsekvenser organisationens verksamhet har för verksamhetsmiljön. Fotavtrycket har således inte längre något direkt samband med hållbar utveckling, utan granskningen överförs till verksamhetens ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser.
Det är inte möjligt att göra en fullständigt uttömmande förteckning, men oftast omfattar fotavtrycket för en organisation inom den offentliga förvaltningen till exempel organisationens upphandlingar, personalpolitiken, verksamhetens lönsamhet och resultat, ekonomisk transparens, resurs- och kostnadseffektivitet, personalens resor, producerat avfall samt de lokaler som används. De faktorer som hör till fotavtrycket förenas av att de sällan utgör en del av organisationens kärnverksamhet, utan de är ofta till exempel redskap eller följder av verksamheten.
Det ekologiska fotavtrycket hänvisar till de direkta konsekvenser som verksamheten har för miljön. Till det ekologiska fotavtrycket hör till exempel koldioxidutsläpp, avfall från verksamheten, verksamhetens inverkan på den biologiska mångfalden och till exempel föroreningar i vattendrag, mark och luft. Det ekologiska fotavtrycket är ofta det man i allmänhet talar om när man funderar på fotavtrycket.
Det sociala fotavtrycket hänvisar till de direkta effekter som verksamheten har på till exempel samhällen och individer. Det sociala fotavtrycket omfattar till exempel personalens välbefinnande, sysselsättningsrelaterade faktorer och beaktande av intressentgrupper. Med det sociala fotavtrycket avses således vilka konsekvenser organisationens verksamhet har för de människor som på ett eller annat sätt är kopplade till organisationen.
Det ekonomiska fotavtrycket hänvisar till de direkta effekter som verksamheten har på till exempel organisationens ekonomi eller på det omgivande samhällets ekonomi. Till statsförvaltningens organisationers ekonomiska fotavtryck hör att säkerställa att de ekonomiska resurserna används på ett planerat och ändamålsenligt sätt.
Till det ekonomiska fotavtrycket hör till exempel tillräckliga resurser, skatter, korruption och ekonomisk transparens. I det ekonomiska fotavtrycket hänvisas således till ekonomisk ansvarighet, dvs. miniminivån är att de ekonomiska elementen ska genomföras lagligt, resurs- och kostnadseffektivt och så att verksamheten inte äventyras på grund av ekonomiska problem. I statsförvaltningens kontext anknyter ansvarsfull verksamhet i förhållande till skatter framför allt till användningen av gemensamma skattemedel.
Syftet med mätaren är att beskriva vilken utveckling den rapporterande organisationen har uppnått genom sitt arbete för att främja de identifierade hållbarhetsmålen. I motiveringen till mätarna ska läsaren få förståelse för hur organisationens verksamhet främjar det valda FN-målet för hållbar utveckling och hur mätaren beskriver verksamheten i fråga.
Det är fint om det finns en mätare för varje åtgärd och delmål så att läsaren får reda på hur man har framskridit i fråga om målet. Det är dock inte alltid möjligt att definiera en mätare. Det kan till exempel vara så att andelen från organisationens egen verksamhet är svår att urskilja från andra påverkande faktorer och variabler som kommer emellan. Man bör emellertid inte avstå från mätningen, utan då kan man redogöra för läsaren om de inverkande faktorerna och vid behov bifoga en kvalitativ bedömning av hur effektiv organisationens egen verksamhet är.
För delmålens del har FN fastställt indikatorer som beskriver framstegen och som kan vara till nytta i organisationens ansvarsrapportering och uppföljning av arbetet. Det är dock skäl att komma ihåg att syftet med FN:s indikatorer är att beskriva hela handlingsprogrammets globala framsteg. Därför beskriver de inte nödvändigtvis i sig ansvarsarbetet i en enskild organisation.
En god mätare är en som beskriver verksamhetens effektivitet. Vid mätningen av verksamheten är det viktigt att identifiera vilken målriktning man är på väg mot. Mätaren anger om vi är på väg att uppnå målet eller inte. Om målnivån inte har identifierats inskränks informationen lätt till endast en datapunkt. Ibland kan det vara svårt att mäta effektiviteten hos stora teman, så att dela upp allt i mindre bitar kan göra det lättare att hitta mätaren.
Endast ett fåtal mätare är i sig tillräckliga för att beskriva organisationens effektivitet i fråga om hållbar utveckling. Mångsidiga mätare ger sannolikt bäst resultat för uppföljningen av effektiviteten. Det finns åtminstone tre olika typer av mätare: effektivitetsmätare, resultatmätare och processmätare. Effektivitetsmätarna berättar om förändringar på samhällsnivå, resultatmätarna om förändringens riktning och storlek och processmätarna berättar om verksamhetens omfattning och kvalitet.
Inom ansvarsrapporteringen är syftet med mätarna å ena sidan att fungera som ett internt verktyg för ledning och uppföljning av arbetet, å andra sidan att erbjuda läsaren ett verktyg med vars hjälp man kan följa upp och utvärdera organisationens verksamhet.
För att rapportens läsare ska få en uppfattning om hur ansvarsarbetet framskrider vore det bra att lägga fram mätt information från fler än ett år. Oftast får läsaren en uppfattning om utvecklingen redan av tidsserier på cirka 3–5 år, men det är bra att i mån av möjlighet förlänga tidsserierna allteftersom mätardata samlas in. Längden på en fungerande tidsserie beror också på mätarens karaktär och även detta perspektiv bör granskas ur den synvinkeln att läsaren ska få en sanningsenlig bild av verksamheten och dess utveckling.
Vilken form av mätare som väljs beror i hög grad på den verksamhet som beskrivs, och därför behövs det ofta både kvalitativa och kvantitativa mätare. Fördelen med kvantitativa mätare är att det i fortsättningen blir lättare att följa utvecklingen av verksamheten med hjälp av dem. För att den som läser rapporten ska få en överblick över hur organisationens effektivitet utvecklats över tid är det bra att utnyttja kvantitativa indikatorer i så stor utsträckning som möjligt. Man ska dock alltid försäkra sig om att den mätare som används genuint beskriver önskad verksamhet och är ändamålsenlig. Därför ska man inte med våld skapa en kvantitativ mätare om en kvalitativ beskrivning av verksamheten passar bättre för att beskriva verksamheten i fråga.
Organisationen måste själv besluta om hur mätarna ska beskrivas i rapporten och om hur de ska tillämpas på den egna situationen. Om det finns flera kvantitativa mätare för verksamheten kan det vara tydligast för läsaren att mätarna presenteras i samma tabell. En annan lösning som fungerar i många situationer är att mätarna presenteras i samband med behandlingen av den mätbara effektiviteten.
Ja, i Statskontorets anvisning rekommenderas att ansvarsrapporten alltid görs upp för ett kalenderår och att den publiceras före utgången av april följande år. Den årliga rapporten stöder kontinuiteten i ansvarsarbetet och hjälper organisationen att följa upp hur målen uppfylls.
De flesta organisationer utarbetade sin första ansvarsrapport för 2021. Efter den första rapporten kan det uppstå frågetecken kring hur man ska närma sig nästa rapport.
Syftet med ansvarsrapporten är att den ska fungera som ett verktyg för organisationens ansvarsarbete. Ansvarsrapporten ska således vara en berättelse om hur man lyckats med arbetet. Därför är det viktigt med kontinuitet och enhetlighet i ansvarsrapporterna. Det finns till exempel ingen anledning att ändra de valda målen eller mätarna varje år.
I den andra rapporten är det viktigt att granska hur ansvarsarbetet inom organisationen har fortsatt. Har man under året lyckats främja uppnåendet av de valda målen? I rapporten kan det också finnas skäl att fokusera på att utveckla fungerande mätare ifall detta saknades i den första rapporten. Allmänt taget är det viktigt att integrera utarbetandet av ansvarsrapporten i organisationens årliga verksamhet.
När den andra rapporten utarbetas är det bra att tänka på att läsaren ska få en heltäckande bild av organisationens verksamhet utan att först behöva läsa andra dokument. Det är alltså bra att inkludera en grundläggande beskrivning av organisationen och dess verksamhet även i kommande ansvarsrapporter. Den allmänna beskrivning av organisationen som använts i tidigare års rapporter kan sannolikt användas på nytt med små uppdateringar.
På den här webbplatsen har vi sammanställt endast de vanligaste frågorna om ansvarsrapporteringen, så ingen panik även om du inte fick svar på din fråga. Statskontorets ansvarsteam nås per e-post på vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi. Vi svarar gärna på tilläggsfrågor och hjälper till på bästa möjliga sätt.
Om du arbetar med ansvarsrapportering inom statsförvaltningen är du välkommen att delta i Ansvarsnätverket, där du också kan ställa frågor om ansvarsarbetet. Man kan också få svar från andra organisationer inom statsförvaltningen i nätverkets arbetsrum. Skicka ett meddelande till oss per e-post till vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi, så bjuder vi in dig.
2021 års ansvarsrapporter för statsförvaltningen kan granskas på Statskontorets webbplats. Statskontorets workshoppar ger praktisk hjälp med ansvarsrapporteringen. Dessutom berättar experter från ämbetsverksfältet om sitt ansvarsarbete under Ansvarsfullt morgonkaffe-tillfällen – låt tröskeln för deltagande vara låg. Alla som arbetar inom statsförvaltningen är välkomna till evenemangen. Dessutom kan till exempel följande verktyg vara till nytta i ansvarsrapporteringen:
Det lönar sig att kommunicera om ansvar året runt och inkludera teman med anknytning till ansvar i organisationens övergripande kommunikation. Bekanta dig med Statskontorets tips om kommunikation kring ansvar och ta med de bästa tankarna i din organisations kommunikation. Vilken berättelse om ansvarsfullhet förmedlar din hemorganisation till medborgare, medier och andra samarbetspartner?
TIPS FÖR KOMMUNIKATION KRING ANSVAR (på finska)
Statskontoret informerar ansvarsnätverket om evenemang, workshoppar och andra aktuella frågor via nätverkets arbetsplattform Resurssmart ämbetsverk och per e-post. I sociala medier kommunicerar Statskontoret aktivast om ansvar på Twitter. Delta i diskussionen genom att använda hashtaggarna #HållbarhetTillsammans och #KestävyysYhdessä.
I ansvarsnätverket samlas aktörer inom statsförvaltningen som är intresserade av ansvar och hållbar utveckling. Nätverket är en plats där deltagarna kan dela med sig av erfarenheter och god praxis och där ministerier, ämbetsverk och inrättningar får stöd för att främja temana ansvar och hållbar utveckling och för att rapportera om sitt ansvarsarbete.
Ansvarsnätverkets arbetsplattform är en del av arbetsplattformen Resursklokt ämbetsverk, som tillhandahålls av Senatfastigheter. Statskontorets Kaiku-tjänster upprätthåller arbetsplattformen tillsammans med Senatfastigheter.
Om du vill gå med i nätverket, skicka ett e-postmeddelande till oss på adressen vastuullisuusraportointi(at)valtiokonttori.fi så bjuder vi in dig. Varmt välkommen!
Statskontoret publicerade en sammanfattning av statsförvaltningens ansvarsrapporter för 2022 den 26 september 2023. Nedan finns en video från publiceringstillfället.
Statskontoret publicerade en sammanfattning av statsförvaltningens ansvarsrapporter för 2021 den 5 oktober 2022. Nedan finns en video från publiceringstillfället.
