Överdirektörer och generaldirektörer

Överdirektörer

Frenckell 1875–1879

Otto Reinhold Frenckell föddes i Åbo 20.7.1823. Student 1839. Delägare i Frenckellska Tryckeri 1844–56. Handelsman i Helsingfors. Amerikansk konsul 1850–80, brasiliansk konsul 1861–80. Ekonomiskt sinnad skönlitterär författare. Var tidningsman och författade studien Om det industriella arbetet i förhållande till nationalförmögenheten (1860), som har kallats för en lovsång till frihandel och fri konkurrens. Som överdirektör för Statskontoret ville Otto Frenckell gärna uppträda självständigt, trots att ämbetsverket i många avseenden var direkt beroende av finansexpeditionen.

Calamnius 1879–1891

Sixtus Viktor Calamnius föddes i Vasa 2.7.1826. Student 1842. Allmän rättsexamen 1847, större kameralexamen 1852.  Vicehäradshövding1851. Kopist på senatens allmänna kansli 1853, kopist på kansliexpeditionen 1854, kanslist 1858.  Finansexpeditionens protokollsekreterare 1862, referendariesekreterare för expeditionen för jordbruket och de allmänna arbetena 1867, civilexpeditionens referendariesekreterare  1872.  Sixtus Calamnius  visade sig vara en plikttrogen tjänsteman, och av Statskontorets protokoll framgår att han ofta såg saker i ett större sammanhang än bara det ekonomiska.

Geitlin 1891–1903

Wilhelm Gabriel Geitlin föddes i Reso 20.8.1838. Student 1855. Domar- och kameralexamen 1860. Finansexpeditionens kopist 1863, biträdande kamrer 1866, kanslist 1872, protokollsekreterare 1873. Gabriel Geitlin hade gedigen expertis inom statsekonomin och dess bokförings- och kassaväsende och ledde Statskontoret mot en ny ställning och nya uppgifter genom en reform vid sekelskiftet.

Paasikivi 1903–1914

Juho Kusti Paasikivi föddes i Tammerfors (H.l. Koski) 27.11.1870. Fram till 1887 använde han det svenskspråkiga efternamnet  Hellsten. Student 1890. Fil. kandidat 1892, juris utriusque kandidat 1897, licentiat och doktor 1901. Universitetslektor i finska 1899, assistent i förvaltningsdomstolen 1902. Juho Kusti Paasikivi berättar i sina memoarer att han övervägde erbjudandet om tjänsten som överdirektör och beslöt att tacka ja specifikt av det skälet att Statskontoret då var ett litet ämbetsverk och han tänkte att han skulle kunna fortsätta sitt arbete inom vetenskapen. Så blev det dock inte, eftersom Paasikivi blev allt mer involverad i allmänna frågor, vilket också ledde till att han tidvis befriades från sina uppgifter på Statskontoret. Paasikivis tid präglades av betydande meningsskiljaktigheter mellan Finland och Ryssland. Undfallenhetsmannen Paasikivi ansåg sig dock vara skyldig att följa även de påbud som gavs i olaglig ordning från Sankt Petersburg. Riksdagen såg inte med blida ögon på detta.
Mer information:  http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/631/

Wartiovaara 1915–1937

Jonathan Vindician Wartiovaara föddes i Sankt Andree 23.8.1875. Använde fram till 1906 det svenskspråkiga efternamnet Weckman. Student 1893. Fil. kandidat 1896, fil. magister 1897, högre förvaltningsexamen 1903. Högste tjänsteman på Finlands Banks huvudkontor 1899–1900, högste tjänsteman på bankens kontor i Sankt Petersburg 1900–03, förste biträdande kamrer på senatens finansexpedition 1904, Statskontorets kassör 1910, men verkade som tf. kamrer för finansexpeditionen.  Finansminister 1920–21. Finansförvaltningsspecialisten Jonathan Wartiovaara var ett viktigt stöd för amiralsenatens svaga finanschef. Setäläs senat såg honom som så framstående att han inbjöds att bli finanssenator Leo Ehrnrooths särskilda assistent. Wartiovaara, som var mycket insatt i statsekonomins formella sida, övervakade noggrannheten och exaktheten i ämbetsverkets arbete, men var ingen vän av radikala reformer.

Lundqvist 1937–1940

Sigfrid Reguel Lundqvist föddes i Nykarleby 25.3.1879. Student 1897. Rättsexamen 1902, högre förvaltningsexamen 1902. Vicehäradshövding 1904. Kanslist vid statens järnvägar 1906, förste distriktsnotarie 1910. Kanslist för jordbruksexpeditionen 1912, protokollsekreterare för finansexpeditionen 1914, äldre regeringssekreterare 1922. Övergick från en tjänst på finansministeriet till en tjänst som Statskontorets juridiska direktör 17.1.1927 och verkade som tf. överdirektör 1937–1940, avgick 1.6.1940. D. i Helsingfors 20.3.1955.

Generaldirektörer

Minni 1940–1947

Juhana Wilho Minni föddes  i Joutsa 14.10.1879. Student 1896. Fil. kandidat och magister 1900, högre förvaltningsexamen 1909.  Sparbanksinspektörsassistent 1904–13, bokförare på Statskontoret 1913–15, biträdande kamrer och kamrer på Skogsstyrelsen 1915–19, kanslist på jordbruksministeriet 1919–21, undervisningsministeriets förste biträdande kamrer 1921–23, äldre regeringssekreterare på finansministeriet 1923, referendarieråd på avdelningen för bedömning av intäkter och utgifter 1927. I samband med omorganiseringen 1940  blev  överdirektörstjänsten en generaldirektörstjänst. Generaldirektören och cheferna fick avtalslön, vilket framhävde karaktären av bankverksamhet. Regeringsrådet Minni hade varit med om att planera reformen av Statskontoret och fick också förverkliga den under den utmanande krigstiden.

Törngren 1948–1961

Ralf Johan Gustaf Törngren föddes i Uleåborg 1.3.1899. Student 1917. Fil. kandidat (Åbo Akademi) 1922, fil. magister 1927.  Lärare i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1927–36, kassör för Stiftelsen för Åbo Akademi  1931–48. Ralf Törngren var partiledare för Svenska folkpartiet och under långa perioder av sin tid som generaldirektör även medlem i statsrådet, vilket föranledde många vikariatarrangemang. Under hans tid genomförde Statskontoret dock även omorganiseringar och utvidgningar av uppgiftsfältet med tanke på framtiden.

Kaitila 1962–1972

Esa Heikki Kaitila föddes i Viborg 22.4.1909.  Student 1928.  Fil. kandidat 1934, magister 1936, licentiat 1945, doktor 1950.  I Liiketieto Oy:s tjänst 1940, i Statens informationsverks tjänst 1941, överombudsman vid statslåneorganisationen 1941, chef för Postsparbankens intressekontor 1942, tjänsteman på Arbetsgivarnas i Finland centralförbunds statistikavdelning 1942–43 och kanslichef 1944–46, direktör för Ekonomiska forskningscentralen 1946–50, docent i företagsekonomi vid Helsingfors universitet 1945–57 och 1960–73, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan 1946–73, professor i företagsekonomi vid Åbo handelshögskola 1950–57, tf. professor 1958–60, biträdande rektor 1950–57. Biträdande professor i nationalekonomi på Helsingfors universitets juridiska fakultet 1958–62. Under partiledaren och ministern Esa Kaitilas tid som generaldirektör planerade och delvis genomförde man de reformer som blivit kännetecknande för det moderniserade Statskontoret. Från och med 1965 ingick även avdelningscheferna i styrelsen. Samma år slutade generaldirektören att vara direkt chef för någon avdelning.

Teir 1973–1983

Grels Olof Teir f. Lappfjärd 26.2.1916. Student 1934. Högre rättsexamen 1944, vicehäradshövding 1947. Advokat i Gamlakarleby 1944–59, direktör för Helsingfors Aktiebanks kontor i Gamlakarleby 1959–71. I likhet med sina föregångare var även Grels Teir riksdagsman och minister i flera omgångar. Under hans tid som generaldirektör etablerades de reformer som generaldirektör Kaitila inlett. D. 23.6.1999.

Vihmola 1983–1992

Jaakko Juhani Vihmola föddes i Helsingfors 23.2.1928.  Fram till 1932 använde familjen det svenskspråkiga efternamnet Wittenberg. Student 1946. Högre rättsexamen 1952, vicehäradshövding 1954. Jaakko Vihmola fungerade som statens arbetsmarknadsdirektör 1977–83 och utnämndes till generaldirektör för Statskontoret 1.3.1983. Under Vihmolas tid blev Statskontorets verksamhet mer mångsidig och internationell.  Särskilt det nordiska samarbetet effektiviserades. Till följd av generaldirektör Vihmolas eget intresse var Statskontorets krisberedskap på en ganska hög nivå.

Wuolijoki 1992–2008

Jukka Robert Wuolijoki föddes i Tammerfors 24.3.1944. Student 1963, juris kandidat 1971. Jukka Wuolijoki kom till Statskontoret år 1978 som avdelningschef och blev sedan överdirektör. Den 1 april 1992 utnämndes han till generaldirektör. Under Wuolijokis ledning förnyades Statskontoret i snabb takt. Tyngdpunkten i verksamheten flyttades mot resultatstyrning genom utveckling och anpassning av organisationen samt utbildning av personalen. Det ämbetsverksaktiga statskontoret blev till en modern och serviceinriktad enhet inom staten, samtidigt som sparmålen överskreds i fråga om såväl utgifter som årsverken.

Laitinen 2008–

Timo Laitinen föddes den 12 april 1958 i Helsingfors. Student från Töölön yhteiskoulu 1976 och juris kandidat från Helsingfors universitet 1981. Åren 1982–1999 arbetade Laitinen med olika lednings- och utvecklingsuppgifter inom Pohjola-bolagen. Uppgifterna har omfattat ett brett spektrum av försäkringstjänster både i Finland och utomlands. Han var en av de grundande delägarna i Talent Partners Oy år 2000 och verkade som företagets första verkställande direktör fram till 2003. År 2003 utnämndes Laitinen till divisionschef för Statskontorets Försäkringsdivision. Utnämndes till generaldirektör den 16 juni 2008. Som generaldirektör betonar han en ökning av kundorienteringen inom statsförvaltningen, inklusive utvecklingen av skötseln av arbetsgivarkunder (ämbetsverk och inrättningar) som helhet. Lyfter också fram betydelsen av kontinuerlig utveckling av ledarskapet som en förutsättning för Statskontorets framgång.