År 2021 stannade i vårt minne som det andra coronaåret. Statskontoret fortsatte det omfattande distansarbetet och det fanns försök att gå mot det normala, men man var tvungen att anpassa sig till att pandemin fortsatte. Som helhet flöt Statskontorets verksamhet mycket bra med tanke på såväl verksamhetsmålen, kundnöjdheten som personalnöjdheten.

Tillväxten i Finlands bruttonationalprodukt accelererade till 3,4 procent 2021 efter en måttlig minskning på 2,9 procent året innan. Trots den snabba återhämtningen hotades den ekonomiska bilden av att coronaviruspandemin förvärrades i slutet av 2021, den geopolitiska situationen och förändringarna i den globala inflationsmiljön och penningpolitiken. Risken är att rörelseutrymmet inom finanspolitiken minskar och att kostnaderna för skuldhanteringen ökar under de kommande åren. Statens budgeterade bruttoupplåningsbelopp för 2021 var 36 miljarder euro, varav nettoupplåningen var 11,6 miljarder euro. Statens utgifter täcktes och en tillräcklig likviditet tryggades genom 8 miljarder euro mindre nettoupplåning än budgeterat, delvis tack vare en bättre ekonomisk utveckling än väntat. Effekterna av coronapandemin ökade också arbetsbördan i anslutning till rådgivningen och förvaltningen av statens direkta utlåning samt räntestöds- och borgensstocken. Merarbete har också orsakats av en del stora lånekunders ekonomiska svårigheter.

Den fortsatta coronakrisen ledde till att Statskontoret fick i uppdrag att fortsätta betala kostnadsstöd, ersättning för stängning och evenemangsgarantin som betalas med stöd av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag i flera olika skeden. År 2021 betalades sammanlagt 780 miljoner euro i kostnadsstöd.  Utbetalningen av företagsstödet lyckades bra och man fick bra respons på hur snabbt verkställandet gick och om den smidiga kundservicen, kommunikationen och rapporteringen om stöden. Vid sidan av genomförandet av kostnadsstödet har man lyckats främja digitaliseringen, men på grund av kostnadsstöden har det gått långsammare än vad man ursprungligen hade för avsikt.

I Kommunekonomins tjänst lyckades man ta emot och rapportera e ekonomiska uppgifter kommunerna lämnade in och man började förbereda sig för behandlingen av välfärdsområdenas uppgifter. Utvecklingen av koncernredovisningen framskred betydligt och produktionen av tjänsten Suomi.fi-betalningar konkurrensutsattes. Projektet Företagets digitala ekonomi, där vi är en aktör, inleddes.

Statskontoret deltog i finansministeriets projekt för att utveckla och digitalisera statsunderstödsverksamheten. Statskontoret fick som ny lagstadgad uppgift att producera webbtjänster för dem som ansöker om och de som beviljas statsunderstöd samt de myndigheter som beviljar understöd. I helheten ingår tre webbtjänster: Administreraunderstod.fi, Sokundertod.fi och Granskaunderstod.fi. I fråga om projektet Statsunderstödstjänster organiserades den enhet som genomför projektet och datasystemetets ägarskap överfördes till Statskontoret. En ny uppgift var också att upphandla en kanal för anmälan om missbruk i enlighet med EU-direktivet och att under året genomföra uppgifter i anslutning till övervakningen och rapporteringen av EU:s stimulansfond med en ytterst strikt och kritisk tidtabell.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2021 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2021 (på finska)

År 2022 gick till minnet i Europa som det första krigsåret då man återhämtade sig från coronaviruset. Som helhet flöt Statskontorets verksamhet mycket bra iden svåra verksamhetsmiljön med tanke på såväl verksamhetsmålen, kundnöjdheten som personalnöjdheten.

Utsikterna för världsekonomin har varit dystra under hela 2022 då Rysslands anfallskrig och energikrisen i Europa fortsatte. Inflationen har fortsatt exceptionellt snabbt. Utsikterna för euroområdet är svåra på grund av energikrisen och konsumenternas rekordsvaga förtroende. Centralbankerna har skärpt sin penningpolitik för att förhindra att inflationen sprids och att en allt snabbare spiral med pris- och kostnadsökningar uppstår. Den allt strängare penningpolitiken har höjt räntorna överlag och ökat den allmänna osäkerheten på finansmarknaden.

Upprepade kriser har lämnat spår efter sig i statens ansvar och risker. Såväl nominellt som i förhållande till ekonomins storlek har statsskulden ökat betydligt under det senaste dryga decenniet. År 2008 hade staten en skuld på 54 miljarder euro, vilket motsvarar 28 procent av totalproduktionen. År 2022 tog staten 12,7 miljarder euro i ny skuld, vilket höjde skuldbeloppet till 140 miljarder euro.

Coronakrisens ekonomiska konsekvenser och uppkomsten av en energikris ledde till att Statskontoret under 2022 fick i uppdrag att verkställa kostnadsstöd 5 och 6, ersättning för stängningen, de fasta kostnaderna som inte täcktes samt bränslestödet. Sammanlagt cirka 26 600 ansökningar om ovan nämnda stöd togs emot och totalt betalades cirka 260 miljoner euro ut i stöd. Vid sidan av genomförandet av kostnadsstöden har man också lyckats främja digitaliseringen av många ersättningsslag.

Den långsiktiga och omfattande utvecklingen av statens ekonomiförvaltning fortsatte inom projektet Företagets digitala ekonomi, beredskapen för Peppol-uppgifter och statens upphandlingsverksamhet. Samtidigt har man sörjt för upprättandet av det statliga bokslutet, styrningen av ekonomiförvaltningen och utvecklandet av koncernredovisningen. Inom arbetslivstjänsterna publicerades webbplatsen Valoa och helheten Levande i ekosystem, båda som en del av helheten Valtiolla.fi. Statsförvaltningen har fått anvisningar för utarbetandet av ämbetsverkens ansvarsrapportering och sammandraget av ämbetsverkens ansvarsrapportering för 2021 kunde publiceras enligt planerna. I fråga om informationsledningstjänsterna har man fortsatt att producera analystjänster, samla in statens gemensamma uppgifter och genomföra ett utredningsarbete om situationen för statens informationsledning.

År 2022 förberedde man sig på välfärdsområdenas ekonomiska rapportering som inleds 2023, dock senare än planerat på grund av prestanda- och funktionsproblem i anslutning till kommunekonomins informationstjänst. I kommunernas och välfärdsområdenas ekonomitjänst övergick man till att använda Suomi.fi-identifikationstjänsten för autentisering av användare. Inom delområdet utveckling av informationsledningen producerades en lagstadgad analys- och rapporteringstjänst för statsrådet samt en sammanställning av statens gemensamma uppgifter i anslutning till detta.

På sommaren öppnades de första pilotansökningarna i tjänsten Sokunderstod.fi och sökandena gav positiv respons på de nya tjänsterna. I egenskap av den myndighet som ansvarar för förvaltningen och tillsynen av verkställandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) kunde Statskontoret framskrida till det egentliga verkställandet. Konkurrensutsättningen av anmälningskanalen Whistleblower för statsförvaltningen blev klar enligt tidtabellen i början av året och anmälningskanalerna var färdiga att tas i bruk.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2022 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2022 (på finska)

År 2023 var verksamhetsmiljön svår. Trots det flöt Statskontorets verksamhet som helhet mycket bra iden svåra verksamhetsmiljön med tanke på såväl verksamhetsmålen, kundnöjdheten som personalnöjdheten. Resultaten från Statskontorets kundnöjdhetsmätningar uppnådde 2023 en utmärkt nivå (medeltal 4,2 på skalan 1–5).

Världsekonomins tillväxt bromsades upp 2023 av inflation och höjda räntor samt geopolitiska spänningar. Att inflationen snabbt saktade upp på hösten fick marknadsräntorna att vända neråt då förväntningarna på en underlättad penningpolitik hade tidigarelagts. Finlands Natomedlemskap realiserades i april 2023 och de geopolitiska spänningarna var höga bl.a. på grund av situationen i Ukraina, Mellanöstern och Taiwan.

De ryska internationella sanktionerna har medfört mycket extra arbete för Statskontoret. Om ämbetsverkens sanktionsöverträdelser realiseras kan de medföra en allvarlig ryktesrisk för staten och försvåra dess medelanskaffning. Inom förvaltningen av statens utlåning, utbetalningen av företagsstöd och statens upphandlingsverksamhet har det blivit vardag att systematiskt utreda förmånstagarnas bakgrund.

Statsskulden uppgick i slutet av 2023 till 156,2 miljarder euro, dvs. 55,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den högre räntenivån än tidigare har kraftigt ökat statens finansieringskostnader jämfört med nollräntemiljön under de senaste åren.

Trots den försvagade verksamhetsmiljön kunde statens likviditet tryggas och statens finansieringsbehov tillgodoses 2023. Även de statliga ämbetsverkens betalningsrörelse har fungerat i en mycket krävande omvärld och lägesbilden för betalningsrörelsen har följts upp och rapporterats intensivt.

I utlåningsuppgifterna ökade den snabba räntehöjningen arbetsbördan vid Statskontoret i anslutning till förvaltningen av statens direkta utlåning samt räntestöds- och borgensstocken. Det nya låneskötselsystemet för utlåningen blev klart och ibruktagandet lyckades vid årsskiftet 2023/2024.

Välfärdsområdena inledde sin verksamhet i full omfattning i början av 2023. Finansieringen av välfärdsområdenas verksamhet och deras underskott i ekonomin har bidragit till att försvaga statsfinanserna. Kommunernas veterantjänster överfördes till de välfärdsområden som inledde sin verksamhet i början av 2023. Övergången har ökat Statskontorets rådgivningsuppgifter.

Effekterna av de höjda el- och gödselpriserna kompenserades från Statskontorets ersättningstjänster i enlighet med den nya lagstiftningen. Vid enheten för kostnadsstöd till företag verkställdes i början av året en retroaktiv elkompensation till elbolagen till ett belopp av 223,1 miljoner euro och på sommaren betalades 28,0 miljoner euro i el- och gödselstöd till jord- och vattenbrukare. Dessutom utvecklades ersättningsverksamheten genom att man deltog i arbetet i flera lagberedningsarbetsgrupper, i beredningen av Nato SOFA-anslutningen samt även i arbetsgruppen för utveckling av statens ersättningsfunktion vid kriser och störningar.

Inom statens koncerntjänster har året åter varit livligt. Den långsiktiga och omfattande utvecklingen av statens ekonomiförvaltning fortsatte inom projektet Företagets digitala ekonomi, beredskapen för Peppol-uppgifter och statens upphandlingsverksamhet. Inom arbetslivstjänsterna publicerades webbplatsen Valoa och helheten Levande i ekosystem, båda som en del av helheten Valtiolla.fi. Statsförvaltningen har fått anvisningar för utarbetandet av ämbetsverkens ansvarsrapportering och sammandraget av ämbetsverkens ansvarsrapportering för 2021 kunde publiceras enligt planerna.

I statsunderstödsprojektet förverkligades Statskontorets roll som ansvarig myndighet för digitala tjänster och administratör för ibruktagningshelheten på det sätt som man kommit överens om med finansministeriet. På sommaren öppnades de första pilotansökningarna i tjänsten Sokunderstod.fi och sökandena gav positiv respons på de nya tjänsterna.

I egenskap av den myndighet som ansvarar för förvaltningen och tillsynen av verkställandet av Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) kunde Statskontoret framskrida till det egentliga verkställandet genast då lagen trädde i kraft i juli. Under året lämnade finansministeriet uppgifter om de gemensamma indikatorerna och åtgärdsmålen som Statskontoret producerat till Europeiska kommissionen. Med hjälp av uppgifterna beskrivs genomförandet av återhämtningsplanen.

Du kan läsa mer om verksamhetsberättelsen och siffrorna för 2023 i Statskontorets bokslut.

Bokslut 2023 (på finska)