Statskontoret fick nya lokaler i Hagnäs 1984.
1987
År 1987 slogs statens olycksfallsverks civila avdelning samman med Statskontoret.
Övergången hade förberetts i mer än tio år. Motiveringen till sammanslagningen var att Statskontorets pensionsavdelning och olycksfallsverkets civila avdelning hade väldigt likartade uppgifter. Många olika arbetsgrupper deltog i olika skeden av förberedelserna, och deras förslag var mycket olika. En del föreslog att pensionsavdelningen skulle anslutas till olycksfallsverket, andra det motsatta.
Den 1 mars 1987 inledde Statskontorets nya Skadeersättningsavdelning sin verksamhet med 72 anställda, som överförts från olycksfallsverket. Avdelningen, som numera är en enhet, skötte bland annat ersättningar enligt olycksfalls- och trafikförsäkringslagstiftningen, ersättningar enligt tjänstemannalagen vid uppsägningar, ekonomiska stöd motsvarande grupplivförsäkringar och ersättningar för brottsskador.
1989
Statsförvaltningen har understött en omfattande tidig rehabilitering i mer än tio års tid. Målet med verksamheten är att stoppa processer som försämrar arbetsförmågan och förebygga arbetsoförmåga i ett så tidigt skede att arbetsförmågan ännu inte hunnit försämras märkbart. För att nå detta mål har man i samarbete med statens arbetsplatser utvecklat en verksamhetsmodell där arbetsplatsernas roll i stödjandet av personalens arbetsförmåga och planeringen av nödvändig rehabilitering är central. På detta sätt strävar man också efter att hjälpa arbetsplatserna att bli medvetna om vilken betydelse deras egna organisatoriska och kulturella rutiner har för bevarandet av personalens arbetsförmåga.
Anställda på Statskontoret sommaren 1989.
Det centrala i verksamhetsmodellen är att arbetsplatserna har ett fungerande samarbetsnätverk för rehabilitering, som omfattar en utbildad rehabiliteringskontaktperson, en chef och exempelvis arbetarskyddspersonal eller annan personal som är central för rehabiliteringen. Företagshälsovården är arbetsplatsens närmaste samarbetspartner i den tidiga rehabiliteringen. På så sätt försöker man säkerställa att behov av rehabilitering upptäcks i tid och att man snabbt kan svara på dem. Samtidigt säkerställer man att kunskap om arbetsplatsen och dess behov som helhet beaktas i planeringen av rehabilitering.
Tidig rehabilitering ordnas både som grupprehabilitering och vid allvarliga hot mot arbetsförmågan även som individuell rehabilitering. Vid behov kan också hela arbetsgemenskapen delta i verksamheten.
Varje år deltar tusentals anställda inom staten i tidig rehabilitering. Vad kostnaderna beträffar är tidig rehabilitering relativt förmånlig. Detta beror bland annat på att rehabiliteringen ordnas som öppen rehabilitering vid sidan av arbetet.
Åren 1996–1999 genomförde Statskontoret undersökningen Kaikki hyvin työssä? (Är allt bra på jobbet?) för att utreda effekterna av den tidiga rehabiliteringen. De pengar som satsas på den tidiga rehabiliteringen ger mångdubbelt tillbaka. Undersökningen visade att sjukfrånvaron minskade och pensionsavgångarna skedde senare, vilket innebar betydande inbesparingar.