1809 Efter århundraden av svenskt styre anslöts Finland till Ryssland. Landets långa historia som en del av det svenska kungariket hade lämnat spår i förvaltningen och dess rutiner. Lantdagen sammankallades inte på flera decennier, vilket påverkade arrangemangen kring den statliga ekonomin.
1812 grundades Wäxel-, Låne- och Depositions-Contoiret, 1816 Banken och senare Finlands Bank, som var underställd ”regeringskonseljens-senatens finansexpedition”. Banken tilldelades också uppgiften att sköta militiefonderna, bland annat utlåningen ur dem.
Enligt gammal tradition från den svenska tiden ansåg man att staten behövde ha en ständers bank, men eftersom lantdagen inte sammankallades kunde man inte heller ha en sådan bank förrän Januariutskottet år 1862 föreslog att Finlands Bank skulle överföras till ständernas skötsel och övervakning.
1867 gavs förordningen om Finlands banks förvaltning och stadgar för bankfullmäktige, och 1868 tog bankfullmäktige emot primitiva och hypoteksfonderna under namnet Finlands Bank.
Att skilja förvaltningen och skötseln av stats- och militiefonderna från Finlands Banks ledning blev nödvändigt, eftersom man ansåg att banken inte kunde tjäna två husbönder, det vill säga senaten och bankfullmäktige. Ärendet bereddes i åratal, papper skickades fram och tillbaka mellan Helsingfors och Sankt Petersburg och år 1875 var senaten till slut redo att föreslå för kejsaren att Finlands statskontor skulle grundas för att sköta statliga fonder och fungera som kreditinstitut.
Den 30 juni 1875 antecknade Alexander II i marginalen till ett manifest om inrättande av statskontoret “Låt det bli så“.
Den 20 augusti 1875 utnämndes Reinhold Frenckell, medlem i styrelsen för Finlands Bank, till överdirektör. Den 20 november 1875 utnämndes till direktörer övertranslator Carl Gustaf Borg samt tullöverstyrelsens och bankfullmäktiges sekreterare Svante Dalström. Den 1 december 1875 inledde Statskontorets styrelse sin verksamhet. Den 8 december 1875 tillsattes Statskontorets tjänster (utöver överdirektören och cheferna fem personer).
Den 1 januari 1876 inleddes verksamheten i full skala, och den 3 januari 1876 kl. 11 på förmiddagen höll Finlands statskontors styrelse sitt första officiella möte och Statskontoret förklarades invigt.
1876 Statskontorets uppgifter är:
- att sköta separat utsedda statliga fonder och andra fonder betrodda för regeringens bruk
- att sköta utbetalningar ur statliga fonder och militiefonder
- att placera överblivna medel på ett inkomstbringande sätt genom utlåning eller genom att köpa räntebärande statspapper eller obligationer
- att lösa in förfallna räntekuponger och obligationer
- att årligen amortera på utländska lån
- att genomföra utlottning av vinstobligationer.