Via anmälningskanalen kan Statskontorets anställda, intressegrupper och samarbetspartner säkert anmäla misstankar om missbruk eller annat oetiskt agerande.

Vi har förbundit oss att agera ansvarsfullt i alla situationer och följer noggranna interna kontroll- och verksamhetsprinciper. Om du ändå upptäcker missförhållanden i vår verksamhet uppmuntrar vi dig att berätta om dem för oss. Inga konkreta bevis behövs i anmälningsskedet. Det räcker att du har en grundad anledning att tro att din misstanke är riktig. Anmälningar kan till exempel gälla offentliga upphandlingar eller oetisk eller lagstridig verksamhet, såsom missbruk av offentliga medel, verksamhet som strider mot anvisningar eller föreskrifter, jäv, förbindelser, korruption eller andra brott.

Anmälningarna behandlas konfidentiellt

Vi behandlar alla anmälningar med iakttagande av principerna för god förvaltning, konfidentiellt och i enlighet med god dataskyddspraxis. Vi avslöjar inte anmälarens personuppgifter för den som anmälan om missbruk gäller eller för personer utanför utredningen. En liten, utnämnd grupp tar emot och undersöker anmälningar vid Statskontoret. Anmälaren får skydd enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser (1171/2022) (visselblåsardirektivet) när missbruk har upptäckts i samband med arbetet och när anmälan gäller till exempel offentliga upphandlingar, finansiella tjänster eller konsumentskydd. Lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser förbjuder motåtgärder mot anmälaren. Arbetsgivaren kan till exempel inte försämra anmälarens anställningsvillkor, avsluta anmälarens anställningsförhållande eller permittera anmälaren med anledning av anmälan. Andra typer av anmälningar om missbruk undersöks i enlighet med andra tillämpliga lagar och principerna för god förvaltning och anmälaren skyddas på bästa möjliga sätt.

Så här gör du en anmälan om missbruk

Läs anvisningarna för anmälan innan du gör anmälan. I anvisningen ges närmare information om hur anmälan görs, hur den behandlas och undersöks vid Statskontoret, hur man kommunicerar med anmälaren och vad som händer efter utredningen. Bekanta dig också med behandlingen av anmälningar och lagstiftningen som påverkar anmälarens skydd. Gör alltid anmälan via Statskontorets anmälningskanal i första hand. Om du ändå har grundad anledning att tro att Statskontoret inte har vidtagit åtgärder inom utsatt tid eller att överträdelsen inte kan åtgärdas effektivt eller att du upplever att du kan bli föremål för motåtgärder med anledning av anmälan, kan du anmäla missbruk som upptäckts i samband med arbetet enligt visselblåsardirektivet till justitiekanslersämbetets centraliserade anmälningskanal.

GÅ TILL GÖR ANMÄLAN

Du får ett lösenord när du skickar anmälan. Spara det. Med hjälp av lösenordet kan du anonymt följa upp statusen på ditt ärende. Om du tappar bort lösenordet kan du inte följa upp ärendet.

Logga in för att följa upp statusen på ditt ärende

Övriga kontakter och respons

Andra anmälningar än anmälningar om missbruk, såsom kundrespons, begäran om omprövning, utvecklingsförslag osv. ska lämnas in via sina egna kanaler.

  • Kundrespons om Statskontorets tjänster eller personalens agerande ska riktas till kundservicen för tjänsten i fråga. Kontaktuppgifter finns på Statskontorets webbplats.
  • Begäran om uppgifter i Statskontorets handlingar enligt offentlighetslagen eller dataskyddsförordningen riktas till registratorskontorets e-postadress: kirjaamo@valtiokonttori.fi.
  • Anvisning för anmälan om missbruk

    1. Anmälan om missbruk görs skriftligen

    Anmälan kan göras med eget namn eller anonymt. Systemet styr anmälan och via systemet kan man kommunicera med anmälaren även om anmälan har gjorts anonymt. Endast de personer som ansvarar för behandlingen av anmälan har tillgång till den.

    Statskontoret rekommenderar den tekniska anmälningskanalen som primär kanal för anmälan, via vilken anmälan, begäran om tilläggsuppgifter och eventuell annan kommunikation kan skickas på ett informationssäkert sätt.

    Om det inte är möjligt för anmälaren att använda den tekniska anmälningskanalen kan anmälan också göras genom att skicka ett e-postmeddelande till ilmoituskanava@valtiokonttori.fi eller ett brev till Statskontoret/anmälan om missbruk, PB 14, 00054 Statskontoret. Endast personer som ansvarar för behandlingen av ovan nämnda anmälningar har tillgång till dem.

    Anmälningar som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet kan i andra hand göras i den centraliserade anmälningskanal som administreras av Justitiekanslersämbetet i de situationer som avses i 8 § i visselblåsardirektivet. Sådana situationer är till exempel situationer där anmälaren har grundad anledning att tro att man på basis av den interna anmälan inte har vidtagit tillräckliga (16 §) åtgärder inom utsatt tid, att man inte effektivt kan ingripa i överträdelsen på basis av den interna anmälan eller att anmälaren har grundad anledning att tro att han eller hon riskerar att bli föremål för motåtgärder till följd av anmälan.

    2. Mottagande av anmälan och utvärdering av situationen

    Ärendet undersöks av en vid Statskontoret utnämnd, nödvändig och begränsad grupp som ansvarar för handläggningen av anmälningar. Enligt Statskontorets arbetsordning är dessa direktören för divisionen för förvaltning och utveckling, chefsjuristen och riskhanteringsdirektören.

    De som utsetts till handläggningsfunktionen kan från fall till fall kalla andra anställda eller utomstående vid Statskontoret att handlägga ett enskilt ärende som sakkunniga. Om någon av de personer som utsetts för behandlingsfunktionen är jävig, deltar han eller hon inte i behandlingen av ärendet.

    Om alla som utsetts till behandlingsfunktionen är jäviga utser Statskontorets generaldirektör nya oberoende handläggare. Om generaldirektören är jävig i ett ärende, överförs ärendet till finansministeriet i enlighet med det förfarande som finansministeriet bestämmer.

    De personer som ansvarar för behandlingen av de anmälningar som utsetts för behandlingsfunktionen ansvarar för förbehandlingen av anmälan och utvärdering av situationen. Behandlingsfunktionen fattar först beslut om huruvida det är fråga om en anmälan som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet, en anmälan om missbruk som behandlas enligt annan gällande lagstiftning eller en anmälan som inte hör till anmälningskanalen och som styrs till en annan process, till exempel kundrespons, begäran om omprövning, utvecklingsförslag eller annan återkoppling. I oklara fall tillfrågas anmälaren om anmälan kan behandlas till exempel som kundrespons, eftersom man i sådana fall inte får anmälarskydd och personuppgifterna inte är sekretessbelagda så noggrant som i fråga om anmälningar om missbruk.

    3. Lämnande av mottagningsanmälan eller annan anmälan till anmälaren

    Statskontoret skickar en mottagningsanmälan till anmälaren inom sju dagar från mottagandet. Det enklaste och mest informationssäkra sättet är via den tekniska anmälningskanalen.

    Om anmälan i övrigt har gjorts skriftligen, såsom per e-post eller brev, ges anmälan till anmälaren via givna kontaktuppgifter på ett så informationssäkert sätt som möjligt, t.ex. med skyddad e-post eller brev.

    Om anmälan inte tydligt hör till anmälningskanalen för anmälan om missbruk, ska anmälaren underrättas om att ärendet överförs till en annan behandlingsprocess eller någon annan ansvarig part. Sådana kan till exempel vara överföring av kundrespons eller begäran om omprövning till rätt förfarande inom Statskontoret eller överföring av medborgarbrev till en annan myndighet som har behörighet i ärendet i fråga.

    Om det inte är nödvändigt att överföra anmälan till någon annan behandlingsprocess eller till någon annan ansvarig instans, ska anmälaren underrättas om att fortsatta åtgärder inte vidtas. Exempel på sådana anmälningar kan t.ex. vara helt bristfälliga eller klart obefogade anmälningar.

    4. Bedömning av fortsatta åtgärder i utredningen

    Om det är fråga om en anmälan om missbruk som hör till anmälningskanalen, bedömer de handläggningsansvariga som Statskontoret utsett de fortsatta åtgärder som behövs för utredningen och kallar vid behov Statskontorets egna anställda eller sakkunniga utanför Statskontoret till sakkunniga för att undersöka ärendet.

    5. Undersökning av anmälan

    De som ansvarar för handläggningen av anmälningarna är Statskontorets egen personal och de koordinerar utredningen. De sakkunniga som kallats till att utföra undersökningen utreder och undersöker anmälan samt begär vid behov tilläggsuppgifter av anmälaren, vilket lyckas bäst via den tekniska anmälningskanalen, även anonymt. Om anmälan visar sig vara korrekt rapporterar de som ansvarar för handläggningen av anmälan enligt Statskontorets arbetsordning om saken till den behöriga instansen inom ämbetsverket, så att överträdelseåtgärder kan vidtas. De personer som ansvarar för behandlingen av anmälan föreslår nödvändiga fortsatta åtgärder utifrån sina fynd.

    6. Meddelande om åtgärder till anmälaren

    De personer som ansvarar för behandlingen av anmälan om missbruk informerar anmälaren om fortsatta åtgärder inom tre månader från det att anmälan om missbruk har mottagits.

    Vid anmälan av åtgärder används samma sätt som i anmälan om mottagande av anmälan om missbruk eller någon annan lämplig informationssäker metod beroende på om anmälan har gjorts via den tekniska anmälningskanalen, per e-post eller brev och hurdana kontaktuppgifter anmälaren har lämnat in. Information om åtgärderna ges i den omfattning som det med beaktande av tidsgränsen på tre månader, sekretess och andra omständigheter är möjligt.

    7. Undersökningsresultat, beslut om fortsatta åtgärder, korrigerande åtgärder och avslutande av handläggningen

    Utredningen resulterar i att Statskontoret i enlighet med sin arbetsordning beslutar om fortsatta åtgärder och verkställandet av dem eller konstaterar att meddelandet inte leder till åtgärder. Korrigerande åtgärder kan till exempel omfatta utveckling av processer, kontroller eller intern kontroll, avtalsärenden, personaladministrativa åtgärder, polisanmälan, rättshandlingar e.d.

    Om anmälan om missbruk gäller generaldirektören, överförs utredningen av anmälan och beslutsfattandet om fortsatta åtgärder på finansministeriet. I mån av möjlighet meddelas anmälaren senare även om undersökningens slutliga resultat.

     8. Anmälan om anmälningar om missbruk som inkommit till den interna granskningen

    De som ansvarar för handläggningen anmäler också anmälningar om missbruk som inkommit till Statskontorets interna granskning. Den interna granskningen kan i enlighet med sitt reglemente utvärdera, verifiera eller granska verksamheten i enlighet med yrkesstandarderna för intern revision.

    9. Dokumentering, registrering och arkivering av behandlingen av ett ärende som gäller anmälan

    Statskontoret ansvarar för förvaringen av anmälningsmaterialet i enlighet med gällande lagstiftning och organisationens arkiveringsplan.

    De som ansvarar för behandlingen av anmälan skapar en sammanställning av dokumentationen i anmälningskanalen, som arkiveras i ärendehanteringssystemet tillsammans med de beslut som fattats i ärendet.

    Efter arkiveringen raderas dokumentationen från den tekniska anmälningskanalen, om anmälan har gjorts via den. Materialets offentlighet bestäms enligt gällande lagstiftning.

  • Lagstiftning som påverkar behandlingen av anmälningar och skydd för anmälaren

    Anmälningar om missbruk enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser

    Lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser (1171/2022) trädde i kraft i Finland den 1 januari 2023. Genom lagen implementerades EU:s visselblåsardirektiv (EU 2019/1937), dvs. det så kallade whistleblowingdirektivet. Genom visselblåsardirektivet skyddas anmälare av vissa oegentligheter som han eller hon upptäcker i sitt arbete genom Europeiska unionens lagstiftning eller nationell rätt. Det kan till exempel vara fråga om tidigare och nuvarande anställda samt självständiga yrkesutövare.

    Tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet är begränsat och man kan få skydd enligt det om man upptäcker missbruk till exempel i fråga om offentliga upphandlingar, finansiella tjänster eller konsumentskydd och gör en anmälan om detta. Visselblåsardirektivet förbjuder motåtgärder mot anmälaren. Arbetsgivaren kan till exempel inte försämra anmälarens anställningsvillkor, avsluta anmälarens anställningsförhållande eller permittera anmälaren med anledning av anmälan.

    Andra anmälningar om missbruk

    Statskontoret har en ännu mer omfattande etisk anmälningskanal än visselblåsardirektivet, i vilken det även tas emot andra anmälningar om missbruk än sådana som upptäckts i samband med arbetet eller som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet. Det kan vara fråga om annan misstänkt oetisk eller lagstridig verksamhet, såsom missbruk av offentliga medel, verksamhet som strider mot anvisningar eller bestämmelser, jäv, förbindelser, mutor eller andra brott.

    Visselblåsardirektivet tillämpas inte på dessa anmälningar, utan de undersöks i enlighet med andra tillämpliga gällande lagar och principerna för god förvaltning med bästa möjliga skydd för anmälaren. Även dessa anmälningar behandlas i huvudsak på samma sätt som anmälningar enligt visselblåsardirektivet, med iakttagande av motsvarande tidsfrister.

  • Dataskyddsbeskrivning, Statskontorets anmälningskanal

    Upprättad 16.1.2023

    1. Personuppgiftsansvarig

    Statskontoret
    Sörnäs strandväg 13, PB14, 00054 Statskontoret
    tel. 0295 50 2000
    kirjaamo@valtiokonttori.fi

    2. Kontaktperson i ärenden som gäller registret

    Tanja Stormbom
    tel. 0295 50 2000
    tanja.stormbom@valtiokonttori.fi

    3. Dataskyddsombud

    Heikki Kangas
    tel. 0295 50 2000
    tietosuojavastaava@valtiokonttori.fi

    4. Ändamål för vilket personuppgifter behandlas och rättslig grund

    Syftet med behandlingen
    är att upprätthålla en etisk anmälningskanal via vilken man kan anmäla oetiskt agerande och missbruk som har samband med Statskontorets verksamhet. Anmälningskanalen fungerar samtidigt som en s.k. whistleblowing-anmälningskanal. Upprätthållandet av kanalen grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som anmäler brott mot unionsrätten (EU 2019/1937) samt på lagen om skydd för personer som anmäler brott mot Europeiska unionens lagstiftning och den nationella rätten (1171/2022, den s.k. anmälarskyddslagen), som stiftats för att genomföra kanalen. Visselblåsardirektivet trädde i kraft den 1.1.2023. Anmälan enligt den kan göras av en person som i samband med sitt arbete upptäcker eller misstänker verksamhet som strider mot allmänt intresse. Anmälningar kan göras av Statskontorets nuvarande och tidigare anställda samt intressegrupper.

    Tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet är begränsat. Anmälarskyddet tillämpas på anmälningar som gäller brott, förseelser, missbruk eller andra gärningar eller försummelser i anslutning till offentlig upphandling, finansiella tjänster, penningtvätt och förebyggande av finansiering av terrorism, produktsäkerhet, trafiksäkerhet, miljöskydd, kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet, djurens hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, integritetsskydd och skydd av personuppgifter samt säkerhet i nät- och informationssystem.

    Andra anmälningar om missbruk än sådana som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet behandlar Statskontoret i enlighet med gällande finsk lagstiftning och god förvaltningssed. För dem finns det inga begränsningar för föremål eller anmälare.

    Rättslig grund för behandling
    För anmälningar som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet är det fråga om en behandlingsgrund enligt artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen, eftersom behandlingen av personuppgifter då är nödvändig för att fullgöra den personuppgiftsansvariges lagstadgade skyldighet.

    Statskontoret behandlar andra anmälningar som kommer till kanalen än anmälningar enligt lagen om anmälare i enlighet med gällande lagstiftning och god förvaltningssed. I fråga om dessa personuppgifter som presenteras i andra anmälningar är det fråga om behandling av personuppgifter enligt 4 § 1 mom. 2 punkten i dataskyddslagen (1050/2018), eftersom behandlingen är nödvändig och proportionerlig i myndighetens verksamhet för att utföra en uppgift av allmänt intresse.

    Personuppgifter som ingår i alla anmälningar som kommer till anmälningskanalen samt personuppgifter som framkommer i utredningen av anmälningarna används för att utreda och förebygga eventuellt missbruk.

    5. Informationsinnehållet i registret

    Anmälan kan göras anonymt eller under eget namn. Trots valet behandlas anmälan alltid konfidentiellt och endast de personer som utsetts att behandla anmälan och de personer som bjudits in att undersöka ärendet som sakkunniga känner till anmälarens identitet.

    Vanligtvis kan anmälningarna innehålla personuppgifter, till exempel namn och kontaktuppgifter om anmälaren, den person som anmälan gäller samt andra personer med anknytning till ärendet, såsom vittnen.

    6. Källor som i regel används för registret

    Uppgifterna samlas in via anmälningskanalen samt i samband med utredningen av anmälningsobjektet från Statskontorets interna informationskällor, såsom personer som eventuellt har anknytning till ärendet och vid behov med hjälp av IT-systemens uppgifter.

    7. Utlämnande av uppgifter

    För handläggningen av alla anmälningar om missbruk som Statskontoret tagit emot via kanalen svarar en separat utsedd funktion för behandling av anmälningar, som består av direktören för divisionen Förvaltning och utveckling, chefsjuristen och riskhanteringsdirektören, som har tillgång till sekretessbelagd information. Om någon är jävig deltar han eller hon inte i behandlingen av anmälan. Vid behov utser Statskontorets generaldirektör personer som inte är jäviga.

    Enligt visselblåsardirektivet får en person som utsetts att behandla en anmälan lämna ut uppgifter om anmälarens och andra i anmälan nämnda personers identitet och andra uppgifter som direkt eller indirekt uttrycker identiteten till en annan person som utsetts för att utreda om anmälan är riktig, om det är nödvändigt att uppgifterna lämnas för att utreda att anmälan är riktig. Han eller hon får dessutom lämna ut motsvarande uppgifter, om uppgifterna behövs för att den behöriga tillsynsmyndigheten ska kunna utreda riktigheten av en underrättelse, förundersökningsmyndigheten för förebyggande av brott, avslöjande, utredning och åtalsprövning, åklagaren för fullgörande av åtalsprövning enligt 9 § i lagen om åklagarväsendet (32/2019) eller för uppgörande, framläggande eller försvar av rättsliga anspråk vid domstolsbehandling, domstolsförfarande utanför domstol eller administrativt förfarande. Den som vid Statskontoret ansvarar för handläggningen av anmälan ska på förhand underrätta anmälaren om att hans eller hennes identitet har röjts, om inte en sådan uppgift äventyrar utredningen av rapportens riktighet, förundersökningen eller rättegången i anslutning till ärendet. Andra anmälningar om missbruk än de som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet behandlas enligt motsvarande process.

    Chefen för Statskontorets interna revision har tillgång till de uppgifter som lämnats via anmälningskanalen i samband med en eventuell granskningsprocess när handläggningen och sekretessen i anslutning till anmälan om missbruk har upphört.

    Webropol Oy:s tjänst används som huvudsaklig anmälningskanal för alla anmälningar om missbruk. Webropols anställda har inte tillgång till meddelandena utan Statskontorets uttryckliga medgivande. Webropols allmänna dataskyddsbeskrivning på adressen https://webropol.fi/tietosuojaseloste/.

    8. Vart uppgifter i regel lämnas ut och huruvida uppgifter överlåts till länder utanför EU eller EES

    Uppgifterna lämnas inte vidare och överförs inte utanför EU/EES-området.

    9. Principerna för skydd av registret

    Vid behandlingen av registret iakttas noggrannhet, och de uppgifter som behandlas med hjälp av informationssystem skyddas på behörigt sätt. Anmälningar om missbruk som inkommit per brev och e-post skyddas på samma sätt som anmälningar som lämnats via den tekniska anmälningskanalen. Den personuppgiftsansvarige ser till att de lagrade uppgifterna behandlas konfidentiellt på ovan nämnda sätt.

    Endast personer som den personuppgiftsansvarige särskilt utsett och befullmäktigat har tillgång till de uppgifter som behandlas i informationssystemen. Användarrättigheternas aktualitet kontrolleras regelbundet. Datanätet och de terminaler där registret finns är skyddade med tekniska åtgärder.

    10. Förvaringstid/kriterier för hur förvaringstiden bestäms

    Uppgifter som kommer in via anmälningskanalerna ska raderas då fem år har förflutit sedan anmälan inkom, om det inte är nödvändigt att bevara dem för att de rättigheter eller skyldigheter som föreskrivs visselblåsardirektivet eller i någon annan lag ska kunna tillgodoses eller för att uppgöra, framställa eller försvara rättsliga anspråk. Personuppgifter som inte klart skulle ha betydelse för behandlingen av anmälan ska raderas utan ogrundat dröjsmål. I fråga om andra anmälningar än de som avses i visselblåsardirektivet iakttas motsvarande förvaringstider, om inte annat följer av annan tillämplig lagstiftning.

    Webropol Oy förvarar säkerhetskopiorna i två veckor.

    11. Uppgift om automatiserade beslut (t.ex. profilering) samt om vilken logik som används i behandlingen av uppgifterna och hur denna påverkar den registrerade

    Inga automatiska beslut och ingen profilering görs baserat på uppgifterna.

    12. Den registrerades rätt till tillgång (artikel 15 i GDPR)

    Den registrerades rätt till tillgång till uppgifter enligt artikel 15 i den allmänna dataskyddsförordningen kan begränsas i fråga om personuppgifter som anmälts med stöd av visselblåsardirektivet, om det är nödvändigt och proportionerligt för att säkerställa utredningen av anmälningens riktighet eller för att skydda anmälarens identitet. Om endast en del av uppgifterna om den registrerade är sådana att de inte omfattas av ovan nämnda rätt, har den registrerade rätt att få tillgång till andra uppgifter om honom eller henne. Den registrerade har i enlighet med 34 § 3 och 4 mom. i dataskyddslagen (1050/2018) rätt att få veta orsakerna till begränsningen och begära att andra uppgifter lämnas till dataombudsmannen.

    Även i fråga om andra anmälningar än sådana som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet kan den registrerades rätt att ta del av de uppgifter som samlats in om honom eller henne begränsas genom motsvarande motiveringar och förfaranden i 34 § i dataskyddslagen. Begäran om att få ta del av uppgifterna riktas till Statskontorets registratorskontor på kirjaamo@valtiokonttori.fi.

    13. Rättelse av uppgifter (artikel 16 i GDPR) och radering av uppgifter (artikel 17 i GDPR)

    Den registrerade har rätt att få information om registrerade uppgifter om honom eller henne endast i begränsad utsträckning (se punkt 12 i denna dataskyddsbeskrivning) både i fråga om anmälningar om missbruk som omfattas av tillämpningsområdet visselblåsardirektivet och i fråga om andra anmälningar om missbruk. Om sådana andra uppgifter om den registrerade kan lämnas ut till den registrerade utan att behandlingen och undersökningen av anmälan äventyras, kan den registrerade begära att dessa uppgifter rättas eller raderas. Begäran riktas till Statskontorets registratorskontor på kirjaamo@valtiokonttori.fi.

    14. Rätt att göra invändningar mot behandling av uppgifter (artikel 21 i GDPR)

    När det gäller anmälningar som omfattas av tillämpningsområdet visselblåsardirektivet behandlar Statskontoret personuppgifter för att fullgöra sitt lagstadgade uppdrag och den registrerade har inte rätt att motsätta sig behandlingen av uppgifterna.

    I fråga om andra anmälningar om missbruk behandlas uppgifterna för att utföra en uppgift av allmänt intresse och den registrerade kan motsätta sig behandlingen baserat på sin personliga särskilda situation. Då ska behandlingen av uppgifterna avslutas, om inte Statskontoret kan visa att det för behandlingen finns ett synnerligen viktigt och motiverat skäl som åsidosätter den registrerades intressen, rättigheter och friheter, eller att behandlingen är nödvändig för att upprätta, framställa eller försvara ett rättsligt anspråk.

    15. Rätt till begränsning av behandling (artikel 18 i GDPR) Artikel 18 i dataskyddsförordningen

    om den registrerades rätt att begränsa behandlingen gäller inte för behandling av personuppgifter som avses i visselblåsardirektivet.

    Rätten till begränsning gäller inte heller andra anmälningar om missbruk än sådana som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet, eftersom behandlingen av personuppgifter grundar sig på Statskontorets lagstadgade uppdrag och det inte finns någon rätt att få tillgång till uppgifter enligt artikel 15 i den allmänna dataskyddsförordningen, radera uppgifter enligt artikel 17 eller motsätta sig behandling av uppgifter enligt artikel 21. Om det dock är möjligt att lämna ut andra uppgifter om den registrerade utan att behandlingen och undersökningen av anmälan äventyras, kan den registrerade begära att behandlingen av dessa uppgifter begränsas. Begäran riktas till Statskontorets registratorskontor på kirjaamo@valtiokonttori.fi.

    16. Rätt att anföra klagomål

    Den registrerade har rätt att lämna in besvär till tillsynsmyndigheten om han eller hon anser att den personuppgiftsansvarige har kränkt hans eller hennes rättigheter och den personuppgiftsansvarige inte har reagerat på ärendet. Den registrerades rättigheter kan kontrolleras hos https://tietosuoja.fi/sv/anmalan-om-dataombudsmannen

    17. Andra eventuella rättigheter

    Personuppgifterna varken används eller lämnas ut för att användas utanför myndighetsverksamhet som helt är nödvändig enligt lag. Klienten kan anmäla eventuella dataskyddsrisker eller dataskyddsproblem till Statskontoret per e-post: dataskyddsombud@valtiokonttori.fi.

    18. Användning av webbkakor

    Webropol Oy använder endast kakor som är obligatoriska för användningen av tjänsten och de används inte för andra ändamål. Mer om kakorna på Statskontorets webbplats finns i dataskyddsbeskrivningen på valtiokonttori.fi.