Denna anvisning handleder ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna i förberedelsen till statsförvaltningens enhetliga ansvarsrapportering. Förenta Nationernas (FN) mål för hållbar utveckling utgör ramen för den ansvarsrap-portering som Statskontoret ger anvisningar om. I denna anvisning hänvisas med uttrycket ämbetsverken och inrättningarna till ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna.
Ämbetsverken och inrättningarna uppmanas att identifiera 3–5 av FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs), som ämbets-verken och inrättningarna genom sin egen verksamhet bäst kan bidra till att uppnå. Att redogöra för det arbete som görs för att uppnå de valda målen ska stå i centrum för statsförvaltningens ansvarsrapportering.
Statskontoret ber om information om kartläggningen och valet av målen för hållbar utveckling som gjorts vid ämbetsverken och inrättningarna, så att man kan stödja ämbetsverken och inrättningarna i utarbetandet av ansvarsrapporterna. Det är önskvärt att de valda målen meddelas till Statskontoret senast den 15 maj 2021 per e-post till adressen vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi.
Vid identifiering av mål kan man om man så önskar utnyttja den modell som anges i bilaga 1 till denna anvisning. I detta fall är det önskvärt att information om de valda målen skickas in i den form som avses i bilaga 2.
Statskontoret kommer att ge ämbetsverken och inrättningarna anvisningar om sammanställningen av egentliga ansvarsrapporten från och med 2021. Anvisning om ansvarsrapportens struktur och innehåll ges sommaren 2021. Enligt anvisningarna ska ansvarsrapporteringen göras separat från bokföringsenheternas bokslut och den första ansvarsrapporten att sammanställas gällande verksamheten år 2021.
Författningsgrund
Statskontoret meddelar närmare föreskrifter om detaljer i fråga om skötseln av ämbetsverkens, inrättningarnas och utanför budgeten stående statliga fonders bokföring, betalningsrörelse och redovisning, samt om upprättandet av bokslut och andra funktioner och förfaringssätt inom ekonomiförvaltningen på basis av 24c § i lagen om statsbudgeten (423/1988). Enligt 62 § 2 mom. (1786/2009) i förordningen om statsbudgeten (1243/1992) meddelar Statskontoret nödvändiga anvisningar om bokföringsenheternas bokslut och bilagorna till dessa samt om upprättandet av bokslutet. Statskontorets anvisning inleder ämbetsverkens och inrättningarnas ansvarsrapportering enligt statsförvaltningens enhetliga rapporteringsram. Genom rapporteringen kompletterar man de uppgifter som bokföringsenheterna uppger i sina verksamhetsberättelser. Rapporteringen görs dock separat från bokslutet.
Ikraftträdande
Denna anvisning träder i kraft 9.11.2020.
Ytterligare information
Information som kompletterar anvisningen finns på Statskontorets webbplats.
Förfrågningar om anvisningen kan skickas per e-post till adressen vastuullisuusraportointi@valtiokonttori.fi.
Ansvarsrapportering inom statsförvaltningen
Med denna anvisning inleds utvecklingen av statsförvaltningens enhetliga ansvarsrapportering. Genom att utvidga och utveckla ansvarsrapporteringen vill man öka transparensen och offentligheten i det samhällsansvar som ingår i statsförvaltningens verksamhet. En gemensam rapporteringsram för hela statsförvaltningen skapar möjligheter för jämförbar och kumulativ information om ansvarigheten i verksamheten. Syftet med Statskontorets anvisning är att hjälpa och stödja ämbetsverk och inrättningar i att inleda och utveckla ansvarsrapporteringen.
Den övergripande gestaltningen av arbetet för större ansvarsfullhet kan underlättas genom att skilja mellan verksamhetens fotavtryck och handavtryck. Med fotavtryck avses de negativa miljömässiga och sociala konsekvenserna av de processer som verksamheten förutsätter. Ämbetsverkens och inrättningarnas verksamhet har konsekvenser för intressentgrupperna och miljön oberoende av verksamhetens mål. Med handavtryck avses hur man genom ämbetsverkets och inrättningens verksamhet och lösningar påverkar samhället och miljön.
I Statskontorets anvisningar avses med handavtryck huruvida effekterna av ämbetsverkens och inrättningarnas grundläggande uppgift och arbetsresultatet påverkar uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling positivt eller negativt. Till handavtrycket hör också till att man identifierar verksamhetens negativa påverkan och reagerar till dem. I denna anvisning handleds ämbetsverken och inrättningarna i att identifiera 3–5 av FN:s mål för hållbar utveckling, på vilka de kan lämna det största handavtrycket. Genom valet skapar man grunden för ansvarsrapporterna där man fokuserar på att beskriva arbetet för att främja de valda målen.
Det är också viktigt att följa upp storleken och kvaliteten på verksamhetens fotavtryck. Flera ämbetsverks och inrättningars basfunktioner har koncentrerats till koncernaktörer. Verksamhetens effekter kan mätas av koncernaktörerna och det finns information redan nu. Statskontoret arbetar med en plattform, på vilken man så automatiskt som möjligt ska kunna samla information om ämbetsverkens och inrättningarnas fotavtryck. Statskontoret informerar om utvecklingen och användningen av plattformen 2021.
FN:s mål för hållbar utveckling
Finland har förbundit sig till Agenda 2030, FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling och rapporterar årligen till FN om arbetet med att uppnå målen. Via ansvarsrapporteringen har ämbetsverken och inrättningarna möjlighet att påverka och bidra till en högklassig nationell uppföljning och rapportering av målen för hållbar utveckling. Genom att mäta och rapportera om ansvarsarbetet på ett högklassigt sätt kan man dessutom förbättra ledningen av verksamheten i och främja arbetet för att nå målen för hållbar utveckling.
Agenda 2030 har som mål att styra världen mot en ekologiskt, ekonomiskt och socialt mer hållbar utveckling genom 17 mål. Dessa hållbarhetsmål är omfattande och beroende av varandra. Inom statsförvaltningen finns det möjligheter att främja uppnåendet av flera mål på såväl nationell som internationell nivå. På dessa grunder har handlingsprogrammet Agenda 2030 valts som ram för Statskontorets anvisningar om ansvarsrapportering.
De 17 målen för hållbar utveckling:
1. Att avskaffa all form av fattigdom överallt.
2. Att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.
3. Att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.
4. Att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
5. Att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.
6. Att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.
7. Att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.
8. Att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
9. Att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
10. Att minska ojämlikheten inom och mellan länder.
11. Att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
12. Att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
13. Att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
14. Att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.
15. Att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
16. Att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
17. Att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
Målen omfattar 169 delmål och för uppföljningen av dem har man utarbetat ett mätsystem som omfattar 230 indikatorer. Delmålen finns i bilaga 3 till denna anvisning. Man kan bekanta sig närmare med delmålen och indikatorerna på engelska på FN:s webbplats. På nationell nivå samlar Statistikcentralen in information om indikatorerna för hållbar utveckling.
FN:s mål för hållbar utveckling kan anses bestå av tre nivåer. Den första nivån utgörs av FN:s globala mål för alla länder. Som en annan, nationell nivå kan man se de mål som kommissionen för hållbar utveckling ställt upp för det finländska samhället. I Finland nationaliserades de globala målen i Agenda 2030 våren 2016 i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling En målbild för Finland 2050, som kommissionen formulerat. Den tredje nivån utgörs av prioriteringarna i statens egen verksamhet.
Statsrådet lämnade senast i oktober 2020 en redogörelse till riksdagen om främjandet av hållbar utveckling (Statsråets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda2030 för hållbar utveckling. Mot ett klimatneutralt välfärdssamhäll). I redogörelsen beskrivs nuläget i Finland i ljuset av delmålen för målen för hållbar utveckling samt hur statsminister Sanna Marins regering främjar uppnåendet av de 17 målen för hållbar utveckling i Finland och globalt.
Skapa en grund för ämbetsverkets och inrättningens ansvarsrapport
På grund av omfattningen av FN:s mål för hållbar utveckling har varje ämbetsverk och inrättning möjlighet att bidra till att fler mål uppnås. För att rapporteringen ska vara meningsfull lönar det sig att i ansvarsrapporteringen koncentrera sig på de mål som varje ämbetsverk och inrättning kan påverka mest genom sin egen verksamhet. Varje ämbetsverk och inrättning handleds i att identifiera 3–5 av FN:s mål för hållbar utveckling, på vilka de kan lämna det största handavtrycket. På grund av att målen är så omfattande kan identifieringen underlättas av att man koncentrerar sig på målens delmål och på det arbete som utförs för att göra det möjligt att uppnå dem. Målen och delmålen finns i bilaga 3 till anvisningen.
Hjälp för att välja de viktigaste målen för hållbar utveckling finns i följande utredningar och riktlinjer:
- Statsrådets redogörelse från oktober 2020 åskådliggör vilka mål mar arbetat för i Finland i enlighet med planerna och vilka delområden som man bör fästa uppmärksamhet vid.
- I Finlands landsrapport Agenda2030 på engelska har man utvärderat nuläget för varje mål för hållbar utveckling (särskilt från och med sida 103). För varje mål har man identifierat vad som ännu borde göras för att målet ska kunna uppnås. Detta finns under rubriken ”Finland must”.
- Ministeriernas strategier kan också innehålla riktlinjer för målen för hållbar utveckling och för vilka mål det ännu är möjligt att utvidga arbetet.
- I budgetpropositionen för 2021 har målen för hållbar utveckling skrivits in för varje förvaltningsområde.
När man granskar målen för hållbar utveckling och effekterna av den egna verksamheten kan den följande teoretiska modellen också vara till hjälp. Ansvarighetens trappor är ett konkret verktyg som åskådliggör ämbetsverkens och inrättningarnas effektivitet stegvis. Verksamhetens effektivitet utgörs av den långvariga inverkan som de tillgängliga resurserna, de konkreta åtgärderna och arbetsresultaten har på samhället och miljön.
Resurser
Grunden för effektiviteten utgörs av de resurser som ämbetsverket eller inrättningen har till sitt förfogande för att genomföra sin uppgift. Dessa är till exempel substanskompetens gällande ämbetsverkets eller inrättningens uppgifter, nationella och internationella samarbetsnätverk samt omfattande forskningssamarbete. Det lönar sig att fundera på resurserna på bred front, eftersom resurserna kan förutom kompetens, arbetstid, material och pengar även bestå av olika avtal eller rättigheter.
Gärningar
Med hjälp av sina resurser påverkar ämbetsverket eller inrättningen genom sina gärningar det omgivande samhället och miljön. Alla gärningar har inte nödvändigtvis någon förutbestämd effekt, men även dessa bör uppmärksammas i rapporteringsskedet.
Resultat
Genom resurser och gärningar påverkar ämbetsverk och inrättningar det omgivande samhället och miljön när de genomför sina lagstadgade uppgifter. Effekterna visar sig i konkreta resultat, till exempel som smidiga beskattningsärenden, snabba utryckningstider för utryckningsfordon eller kvaliteten på grunderna för läroplanerna. När resultaten granskas är det skäl att vara medveten om att verksamheten ofta har utöver de eftersträvade resultaten också oplanerade, eventuellt negativa resultat. Även verksamhetens indirekta resultat bör kartläggas.
Effektivitet
Effektiviteten uppstår på medellång eller lång sikt till följd av verksamhetens konkreta resultat. Effekten kan beskrivas som en helhetsförändring i det främsta målet för verksamheten som skett tack vare verksamheten. Ansvarsrapporteringen fokuserar på effektivitet med tanke på FN:s mål för hållbar utveckling – att informera om hur verksamheten bidrar till att FN:s mål för hållbar utveckling uppnås.
Det är inte alltid enkelt att skilja mellan resultat och effektivitet och det finns inte alltid någon fullständig lösning. Och ofta visar sig effektiviteten först flera år efter de konkreta gärningarna.
Även om det är svårt att verifiera och mäta effektiviteten och det inte finns någon lösning som fungerar helt och hållet, lönar det sig ändå att försöka. Även en ofullständig verifierings- och mätprocess, och att man rapporterar om resultaten av processen, gör det lättare att förstå ämbetsverkets eller inrättningens inverkan på målen för hållbar utveckling. Då processen upprepas utvecklas så förhoppningsvis preciseras och underlättas verifieringen och mätningen av effektiviteten. Mätningen av effektiviteten blir ett viktigare verktyg än tidigare för att visa hur samhällets gemensamma resurser används i arbetet för att uppnå de gemensamma målen.
| Helsingfors 9.11.2020 | |
| Divisionschef | Lasse Skog |
| Biträdande direktör | Tanja Wistbacka |
Bilagor
Anvisning för identifiering av väsentliga mål för hållbar utveckling
Blankett för identifiering av väsentliga mål för hållbar utveckling
Målen och delmålen för handlingsprogrammet för hållbar utveckling Agenda2030
För kännedom
Statsrådets kansli, Statens revisionsverk, Finansministeriet/avdelningen för utveckling av statsförvaltningen