Hoppa innehåll
Keski-ikäinen mies ja kaksi naista tutkivat yhdessä tabletilta tilastotietoja.

Välfärdsområdenas ekonomiska information fungerar som råvara för informationsbaserad ledning av områdena 

En av Statskontorets lagstadgade uppgifter är att vara ansvarig myndighet för administrationen av kommunernas och välfärdsområdenas informationsresurs för ekonomisk information, vilket i praktiken innebär att man samlar in kommunernas och välfärdsområdenas ekonomiska information och publicerar den information som rapporterats. Olika statliga myndigheter använder uppgifterna som välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna rapporterat för många olika användningsändamål. För att myndigheterna ska kunna utnyttja informationen effektivt och i rätt tid i styrningen av områdenas ekonomi och i uppföljningen måste välfärdsområdena rapportera sina uppgifter inom utsatt tid och med korrekt innehåll. Myndigheterna hjälper och instruerar gärna välfärdsområdena i praktiska frågor kring den ekonomiska rapporteringen.

Välfärdsområdena och välfärdssamkommunerna har sedan början av räkenskapsperioden 2023 rapporterat sin ekonomiska information till Kommunernas och välfärdsområdenas ekonomitjänst vid Statskontoret. Den ekonomiska rapporteringen gäller även Helsingfors stad för social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets del. Statens finansieringsmodell och uppföljningen av välfärdsområdenas ekonomiska hållbarhet har medfört nya dimensioner till den ekonomiska rapporteringen jämfört med rapporteringen av kommunekonomin. Under räkenskapsperioden rapporteras välfärdsområdenas ekonomi också på en noggrannare nivå än den totala ekonomin, eftersom siffrorna följs upp sektorsvis bland annat för att bedöma huruvida finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet är tillräcklig.

Hela informationsinnehållet som ska rapporteras är omfattande, eftersom välfärdsområdena ska rapportera uppgifter i 13 olika rapporteringshelheter per räkenskapsperiod och sammanlagt hela 26 gånger, eftersom de ska lämna in sina månads- och kvartalsrapporter flera gånger under räkenskapsperioden. Experterna vid Statskontoret följer upp inlämnandet av den ekonomiska informationen för varje rapporteringshelhet och är aktivt i kontakt med välfärdsområdena om de upptäcker problem med efterlevnaden av rapporteringsschemat eller inkonsekvenser i informationsinnehållet.

Den helhet av information som samlas in från välfärdsområdena grundar sig på myndigheternas lagstadgade informationsbehov. Helheten som ska rapporteras per räkenskapsperiod fastställs i nära samarbete mellan de myndigheter, kommuner och välfärdsområden som behöver information, och ansvaret för att organisera samarbetet ligger hos finansministeriet. I samarbetet deltar företrädare för välfärdsområdena samt för de ministerier och ämbetsverk som har till uppgift att definiera de begrepp och definitioner som används i uppföljningen och rapporteringen av välfärdsområdenas ekonomi.

I praktiken ordnas samarbetet genom en samarbetsgrupp som underhåller datadefinitionerna för den information som kommunerna och välfärdsområdena rapporterar. Utifrån gruppens arbete utfärdas årligen genom förordning av finansministeriet närmare bestämmelser om de kodsystem, tekniska beskrivningar och rapporteringshelheter som ska tillämpas på lämnandet av information under följande räkenskapsperiod. Dessutom upprätthåller samarbetsgruppen HVA-AURA-handboken som styr välfärdsområdenas ekonomiska rapportering. Handboken innehåller allmänna anvisningar om produktionen av innehållet till den ekonomiska rapporteringen, användningen av tabellmallar samt preciseringar av rapporteringshelheterna som förtydligar rapporteringen.

Principen för definitionen av informationsinnehållet i den ekonomiska rapporteringen är att all information som samlas in ska ha ett tydligt användningsändamål. I Statskontorets ekonomirapportering strävar man också efter att aktivt sammanställa de informationsinnehåll som regelbundet samlas in med hjälp av eventuella separata enkäter, eftersom tanken är att merparten av den ekonomiska information som staten använder i sina uppdrag ska samlas in så att säga via en lucka.

Både helheten av den information som rapporteras och kretsen av användare av denna vid staten är mycket omfattande, eftersom informationen nyttjas av finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet, vilka ansvarar för styrningen av välfärdsområdena, och dessutom av Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd samt regionförvaltningsverken. I kapitel 1.1 i HVA-AURA-handboken förklaras på ett heltäckande sätt ändamålen för vilka olika myndigheter använder den rapporterade informationen i sin verksamhet. Den information som publiceras i den allmänt tillgängliga tjänsten Granskaförvaltningen.fi används dessutom förutom av statliga myndigheter även av många andra instanser, såsom välfärdsområdena själva, medier och medborgare.

Ekonomisk information erbjuder många möjligheter

I en idealsituation fungerar informationen som rapporterats från välfärdsområdenas bokföring som råvara för de styrande ministerierna, forskningsinstitut, medier och framför allt för välfärdsområdena själva när de utarbetar en budget, följer upp sin ekonomi eller fattar beslut om hur servicen ska ordnas. Öppna data ger möjlighet att sammanslå informationen med områdenas egna informationssystem, information om verksamheten och med utveckling som baserar sig på jämförelse av information om den egna och andra områden.

För närvarande erbjuder tjänsten Granskaförvaltningen.fi lättillgänglig information för förtroendevalda eller till exempel invånarna i området. I fortsättningen kommer informationen att nyttjas nationellt bland annat som underlag för beräkningen av enhetskostnaderna för social- och hälsovården. Även med tanke på detta arbetar man med att göra informationsunderlaget bättre och mer jämförbart bland annat genom att förbättra anvisningarna för kostnadsredovisningen och innehållet i HVA-AURA-handboken.

Läs mer:

Kommunernas och välfärdsområdenas ekonomitjänst svarar på frågor om den ekonomiska rapporteringen på kuntadata@valtiokonttori.fi.

Författarna:

Linnea Mäkinen, rapporteringsexpert, Statskontoret
Minnamaria Korhonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet
Hanna Talka, konsultativ tjänsteman, finansministeriet