En av Statskontorets uppgifter är att styra statens betalningsrörelse. I den ingår till exempel att utveckla processerna som hänför sig till statens betalningsrörelse och att styra de statliga bokföringsenheterna. Vad menas med det här och spelar det så stor roll om processen inte fungerar som smort?
Staten tar årligen emot cirka 20 miljoner betalningar via sina olika organisationer. När du betalar skatter eller till exempel skaffar ett nytt pass blir den avgift du betalar en del av penningflödet till staten. Staten betalar också årligen ut cirka 9 miljoner betalningar till medborgare, företag och olika aktörer.
I de statliga penningflödena ingår bland annat finansiering av välfärdsområdenas verksamhet, statsandelar till kommunerna, skatteåterbäringar och alla statliga avgifter. Dessa inkommande och utgående penningflöden uppgår årligen till sammanlagt cirka 220 miljarder euro. Miljarder, inte miljoner. Denna penningrörelse sköts i huvudsak av statliga ämbetsverk, såsom Transport- och kommunikationsverket Traficom. Vi på Statskontoret ordnar med processer och instruktioner för ämbetsverken och skaffar ofta också nödvändiga tjänsteleverantörer, såsom banker, för att penningflödena ska löpa smidigt och säkert.
Statens betalningsrörelse är av kritisk betydelse för den offentliga ekonomins finansiella ställning, samhällets funktionsförmåga och säkerställandet av medborgarnas utkomst. Därför måste statens betalningsrörelse fungera säkert i alla situationer. Även om det skulle utföras cyberattacker, ske elavbrott, kabelavbrott eller andra störningar, får inte statens penningflöden upphöra och till exempel utbetalningen av förmåner måste ske i tid, till rätt belopp och till rätt instans.
Övning, och beredskap, ger färdighet
Hur säkerställer man då att statens betalningsrörelse fungerar tillförlitligt i alla situationer? Det kan sammanfattats enligt två teman:
1. Staten satsar på riskhantering, beredskap och kontinuitet
Statskontoret har genomgående granskat processerna för statens betalningsrörelse. Vi har kartlagt kritiska punkter, aktörer och system. Där det behövs har vi också planerat reservförfaranden, -aktörer och -system för dessa. Vi har redan i åratal också kartlagt risker som eventuellt direkt eller indirekt hotar statens betalningsrörelse samt planerat åtgärder ifall att dessa risker realiseras. Allt detta görs i nära samarbete med statsförvaltningens interna och externa intressegrupper.
Till detta tema hör också tanken om decentralisering. Vid de kritiska punkterna i processerna för statens betalningsrörelse går det att övergå till ett alternativt förfarande eller en annan tjänsteleverantör om det förekommer en störning i den normala processen eller om tjänsteleverantören har problem och på så sätt säkerställa att penningflödena fungerar störningsfritt.
2. Övning som en del av vardagen
Staten ordnar årligen flera övningar i anslutning till olika störningssituationer. Även övningar som gäller statens betalningsrörelse ordnas varje år i varierande omfattning. Via övningarna samlar vi in observationer och information om områden som behöver utvecklas med hjälp av vilka vi verkligen kan förbättra vår beredskap. Övningarna bidrar till funktionssäkerheten så att vi kan agera effektivt i en eventuell störnings- eller krissituation och säkerställa kontinuiteten i statens betalningsrörelse.
En god beredskapsnivå uppstår inte på ett ögonblick. I statens betalningsrörelse har man redan i åratal satsat på kontinuitetshantering och övning av störningssituationer, och vi kommer fortfarande inte att vila på våra lagrar. Tack vare detta arbete säkerställer vi tillsammans med våra partners att betalningarna till och från staten rullar på på ett tillförlitligt sätt i alla situationer.
