Jag började isklättring i vinter. Man klättrar uppför en isvägg med hjälp av isyxor och stegjärn. Till skillnad från bergsklättring finns det inte rum för fall vid isklättring, utan den som klättrar ska välja en rutt med beaktande av sin egen färdighetsnivå. När man klättrar måste man avgöra ett steg åt gången om man litar på att det håller och hitta ett stadigt underlag för fötterna. Man måste hitta en balans mellan förtroendet för sina egna färdigheter och isväggen. Ibland kan yxan eller foten halka och lossna så att förtroendet sätts på prov. Vanligtvis klarar man sig dock om de övriga extremiteterna har ett stadigt grepp om isen och rutten inte är för svår.
Arbete inom den offentliga förvaltningen är på sitt sätt ett förtroendeuppdrag. Offentliga organisationer består av människor som gör val och fattar beslut dagligen. Dessa organisationer som består av människor använder gemensamma medel för anskaffningar för 38 miljarder euro per år. I den offentliga debatten framhävs enligt min åsikt inte betydelsen av offentliga upphandlingar för samhället tillräckligt mycket. Diskussionen reduceras ofta till misslyckade IT-projekt. Offentlig upphandling är mycket mer än så; framgångar och samarbete mellan den offentliga sektorn och näringslivet. Med upphandlingarna arbetar experter som borde vara stolta över sitt arbete.
Upphandlingar, såsom sjukhusutrustning, används för att tillhandahålla tjänster för samhället. När verksamheten är så öppen och transparent som möjligt är det också lättare för medborgarna att lita på att den offentliga sektorn använder de gemensamma medlen på rätt sätt.
Den nya informationsresursen ökar transparensen i offentliga upphandlingar
I projektet som Statskontoret tillsatt skapas en informationsresurs för upphandling där man samlar information om offentliga konkurrensutsättningar och inköp. Projektet ingår i ett lagstiftningsprojekt som startats av finansministeriet och grundar sig på statsminister Petteri Orpos regeringsprogram. Målet är att effektivisera offentliga upphandlingar, främja kunskapsbaserat beslutsfattande och minska kostnaderna för offentliga upphandlingar på lång sikt.
Med hjälp av den information som fås via den nya informationsresursen kan man också öppna den delvis mystiska världen av offentliga upphandlingar även för dem som inte är insatta i ämnet, men som ändå skulle vilja förstå på vilka grunder grannens fotbollsplan fick en bubbelhall.
Tävlingsidentifierare länkar inköpet till konkurrensutsättningen
Arbetet grundar sig på en bedömningspromemoria som utarbetats under ledning av finansministeriet och i vilken presenteras flera olika åtgärder för att förbättra kunskapsunderlaget för offentliga upphandlingar. I och med en omfattande insamling av inköpsfakturor är det möjligt att granska upphandlingsenheternas inköp i en och samma källa. Detta vore redan i sig vara ett stort framsteg, men införandet av den tävlingsidentifierare som presenteras i bedömningspromemorian revolutionerar utvärderingen av offentliga upphandlingar i praktiken.
I och med tävlingsidentifieraren och insamlingen av inköpsfakturor är det möjligt att identifiera om ett visst inköp grundar sig på ett konkurrensutsatt avtal eller om det är fråga om en direktupphandling eller en så kallad liten upphandling som understiger det nationella tröskelvärdet på 60 000 euro. I en internationell jämförelse är en motsvarande granskning ännu inte möjlig i något land.
Tävlingsidentifierare förenar inköpet och konkurrensutsättningen Bilden ovan är ett exempel på vad som kan visas i den offentliga vyn med hjälp av tävlingsidentifieraren. (Bild på finska.)
Tävlingsidentifieraren skapar alltså en länk mellan inköpet och konkurrensutsättningen. Denna länk gör det också möjligt att bedöma enhetsprisernas konsekvenser. Forskare kan använda informationsresursen för upphandling för att bedöma konkurrensutsatta upphandlingar mot motsvarande icke-konkurrensutsatta upphandlingar. I bästa fall skulle dessa uppgifter göra det möjligt att upptäcka kausala effekter i anslutning till enhetspriset. Förenklat är det svaret på frågan ”Hur mycket sparar man genom konkurrensutsättning?”. Svaret på denna fråga skulle inge förtroende för konkurrensutsättningsprocessen även när konkurrensutsättning känns som ett oöverstigligt arbete och direktupphandling lockar.
Transparens hjälper företag att bedöma affärsmöjligheter
Med tanke på utvecklingen av den offentliga upphandlingen i Finland är det av största vikt att identifiera de åtgärder som ökar konkurrensen i offentliga upphandlingar. Hur skulle man alltså kunna konkurrensutsätta fler upphandlingar och hur skulle man få fler anbud i konkurrensutsättningarna? Konkurrensutsättning i stället för direktupphandling främjar en rättvis och fungerande marknad, vilket ökar förtroendet för den offentliga sektorns verksamhet.
Konkurrensen kan också öka genom att man gör det lättare för företagen att få information om offentliga upphandlingar, vilket minskar tröskeln för att delta i offentliga konkurrensutsättningar. Målet med informationsresursen och den nya offentliga vyn för offentliga upphandlingar är också att hjälpa företag att hitta nya affärsmöjligheter och förutse kommande konkurrensutsättningar.
Med hjälp av informationsresursen för upphandling kan företag lättare än tidigare få information om offentliga upphandlingar och möjligheter för sitt eget företag. Bilden ovan är ett exempel på vad den offentliga vyn kan erbjuda. (Bild på finska.)
Man måste kunna lita på informationens kvalitet – här ligger ansvaret hos varje offentlig organisation
På samma sätt som förtroendet för de egna färdigheterna och den egna utrustningen ökar vid isklättring i och med varje lyckad klättring, kan också öppenheten och transparensen i offentliga upphandlingar stärka förtroendet för den offentliga sektorns verksamhet. När yxorna håll i isen och fötterna inte slintar kan vi lita på att vi har valt rätt rutt.
Inte ens vid isklättring kan man enbart lita på de egna färdigheterna. Man behöver säkerhetsutrustning, säkringar och samarbeta med en kompis som säkrar klättringen. Även informationsresursen för upphandling byggs upp i samarbete och genom att säkerställa att dataskyddet och datasäkerheten är i skick. Även om informationsresursen är en helhet som främjar öppenhet vill vi inte publicera all information. I resursen samlas också information om kritiska samhällsfunktioner. Var och en måste kunna lita på att dessa uppgifter även i fortsättningen hålls säkra i hemligheternas kammare.
Varken Statskontoret eller finansministeriet kan bygga upp förtroendet ensam utan alla offentliga upphandlande enheter behövs. De upphandlande enheterna har ett centralt ansvar för att den information som uppstår i deras verksamhet är av hög kvalitet och användbar. För att förbättra informationens användbarhet och å andra sidan samla in information krävs samarbetsvilja mellan myndigheterna. Ett smidigt samarbete mellan myndigheterna bidrar också till att trygga samhällets kritiska funktioner.
